Maken till devot hyllning av en så kallad kulturmecenat

I en jättelikt uppslagen tresidig artikel i Dagens Nyheter (”Miljardär vill satsa på kulturen”) gavs häromdagen den danske finansmannen Fritz Schur en devot hyllning, något av rekord i svensk press i genren rövslickeri för mecenaten. Hans goda kontakter med det danska kungahuset, den borgerliga Fogh Rasmussen-regeringen, hans intresse för design, vin, segling - ja, allt överklassigt finns med i den devota mecenathyllningen i malliga DN.

Man måste först vada genom mängder av överklassig prosasörja innan det som ska vara hyllningsartikelns klo dyker upp - kulturen och mecenatskapet. Först i artikelns sista fem spaltcentimetrar kommer substansen och kulorna som mecenaten strör över kulturen upp. Men hur mycket av sin sannolikt rätt stora förmögenhet han verkligen avstår ifrån blir inte åtkomlig för en analys. "Huvuddelen är privatägd och syns inte via bolagsregistret”, försäkrar han lugnande till DN: att mecenatens tillgångar i varje fall, på något sätt, till någon liten del, ska komma kulturen till del när han eventuellt dör.

Det är ”den unika fastigheten Christiansholm”, där han nu bor men, enligt Ekstra Bladet som är något råare än DN, ”hvor han er bekymret for stöjen fra Bakken”. Dock, avslutar han eftersom han funnit en lösning: ”Jag vill göra den till en stiftelse så att nordiska konstnärer och vetenskapsfolk kan stanna till exempel en vecka eller 14 dagar. Det kan vara en skönlitterär författare som kan sitta här och göra något färdigt.”

Vilken tunn soppa över tre sidor i malliga DN och ändå får man nästan inget av värde veta för den som nu händelsevis orkade läsa denna drypande devota text om en dansk så kallad kulturmecenat. Vilket skräp. Men nog säger också detta en del om den märkliga tidsanda som vi lever i växande klassorättvisornas Sverige.

Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/