Otajmat och oklokt att skära ner arbetsmarknadsutbildningen nu

Några reflektioner apropå ett presseminarium hos AMS om jobben och arbetsmarknadspolitiken

Högkonjunkturen rullar på allt snabbare och risken för överhettning i ekonomin ökar i takt med att bristen på arbetskraft uppstår inom olika branscher. Och den punkten närmar vi oss snabbt, enligt Ams. Inte bara bygg- och anläggningsbranschen upplever brist på kvalificerade sökande. Samma sak gäller också inom data, teknik och tillverkningsindustrin samt även vissa yrkesområden inom privata och offentliga tjänster. Det framgick av den rapport som presenterades av AMS-ledningen den 27 februari på en pressträff.

Regeringens arbetsmarknadspolitik just nu fokuserar nästan enbart på att arbetslösa ska ”tvingas” söka lediga jobb, inte primärt på att arbetsgivarna ska hitta rätt kompetens, eller att de arbetssökande hitta rätt jobb. Bland annat då med ökade satsningar på olika slag av bristyrkesutbildningen som AMS-ledningen vill se genomförda.

Aktiv arbetsmarknadspolitik har blivit allt viktigare för att den den önskade matchningsprocessen ska fungera, men samtidigt har det också blivit allt svårare. Konsekvensen av det här borde för svensk del i nuläget bli att man satsa mer, inte mindre. Holland och Danmark är länder som lyfts fram som mer lyckade exempel, men de satsar också betydligt mer. Om vi skulle komma upp i Danmarks nivå skulle det kräva ökade årliga investeringar i arbetsmarknadspolitik på mer än 30 miljarder. Arbetsmarknadsminister Littorin har en lång väg att gå för att nå dit.

Rätt utbildning och snabba insatser för bristyrkesutbildningar samt en effektivare matchning skulle vara några centrala steg in på arbetsmarknaden för många arbetslösa i nuvarande högkonjunktur. Det framstår i detta läge som lika korttänkt som otajmat att regeringen just i detta läget tvingat Ams att dra ned platserna på arbetsmarknadsutbildningarna med en tredjedel. Det underlättar knappast den matchningsprocess som den m-ledda regeringen och dess arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin nu talar sig så varm för.

Frågan är dock om kommande jobbproposition den 22 mars och kommande vårbudget i april verkligen innehåller de nya och friska pengar som behövs för att ens den kommande nystartsjobbsatsningen från 1 jul 2007 ska bli så en fungerande realitet av någorlunda bredd.

Finns de runt 25 miljarder kr i friska pengar som skulle krävas för att göra det hela till något mer än mest ord och lite verkstad?

Jag känner starkt tvivel om den saken.
Robert Björkenwall