AMS: Brist på arbetskraft hotar tillväxten i Sverige
Brist på arbetskraft och växande flaskhalsproblem hotar tillväxten i Sverige
- enligt AMS rapport om var jobben finns år 2007
- AMS varnar för att bristen på arbetskraft kan hota tillväxten. Nu krävs åtgärder för att motverka arbetskraftsbristen. Den är inte ännu allmän men inom vissa branscher blir den allt allvarligare. Det var ett kärnbudskap på seminariet/pressträffen om rapporten "Var finns jobben år 2007?" på AMS Expo i Stockholm den 27 februari med AMS generaldirektör Bo Bylund, utredningschef Tord Strannefors och utredaren Torbjörn Israelsson, ansvarig för den nya jobbrapporten.
Jobbtillväxten på den svenska arbetsmarknaden är nu mycket stark. Antalet sysselsatt beräknas öka med drygt 90 000 personer under 2007. De nya jobben kommer i de flesta yrkesområden. Enligt AMS prognoschef Tord Strannefors är vi nu inne i en fas där det sker nu en parallell utveckling och tillväxt vad gäller specialiserad respektive generella kompetenser på den efterfrågade arbetskraften. Ett visst men minskande överskott finns ännu av högskoleutbildad arbetskraft som med relativt små medel kan matchas mot bristyrken. Men också den gruppen krymper nu i rask takt.
Inom många yrken är tillgången på arbetskraft fortfarande god men alltfler arbetsgivare får allt svårare att finna utbildad arbetskraft. Läget är mest problematiskt inom bygg- och anläggningsbranschen, konstaterar den för jobbrapporten ansvariga utredaren Torbjörn Israelsson från AMS. Byggjobben växer med 3,7 % under 2007, enligt AMS.
Störst är arbetskraftsbristen vad gäller murare, snickare, byggnadsingenjörer etc. Utbildningen inom bygg- och anläggningsyrkena har inte byggts ut i tillräcklig omfattning. Utbildningsvolymerna täcker åldersavgångarna idag men inte dem som sker om tre år och framåt, noterar Torbjörn Isaksson.
- Även inom teknik och data (IT-sektorn) finns en stark jobbtillväxt (plus dryga 6 % under 2007). Arbetslösheten har minskat med en tredjedel inom den här branschen jämfört med slutet av 1990-talet. Det blir allt svårare att få tag i folk inom den här branschen. Redan nu är det så att tillgången nätt och jämnt täcker åldersavgångarna. Risk för att sysselsättningsexpansionen bromsas om inte bristen på utbildad arbetskraft kan hävas. Antalet förstahandssökande till datautbildningar har minskat med 75 % och med 40 % inom teknik, vilket gjort att antalet utbildningsplatser har minskat med en tredjedel inom dessa områden, konstaterar Torbjörn Isaksson från AMS.
Tillgången på lärare har blivit allt bättre. Färre elever i grundskolan minskar behovet av grundskolelärare medan det motsatta gäller för gymnasielärare. Förskolelärare förblir ett bristyrke. Det utbildas för få förskolelärare. Även bristen på fritidspedagoger och yrkeslärare består. Bristen på arbetskraft inom revision och redovisning fortsätter att öka under 2007, en viss brist också bland psykologer medan det är fortsatt stora överskott på humanister och samhällsvetare.
De starkare kommunala budgetarna leder till att antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt omsorgsyrkena beräknas öka med 14 000 personer (plus 2 %) under 2007. Som tidigare är det brist på högskoleutbildad arbetskraft som läkare, tandläkare och vidareutbildade sjuksköterskor medan arbetsmarknaden för undersköterskor nu är rätt balanserad. Fortsatt hög arbetslöshet också under 2007 för barnskötare och vårdbiträden, även om arbetslösheten fortsätter gå ner.
Transportsektorn är inne i en tydlig högkonjunktur. Drygt vart fjärde län signalerar växande problem med att rekrytera chaufförer. Företagssäljare är ett expansivt yrke där det rådet brist. Säsongsmässigt är det också brist på kvalificerad restaurangpersonal. Generellt gäller att serviceyrkena/privata tjänster just nu har en stor sysselsättningsökning men med bristproblem inom vissa särskilt efterfrågade yrken.
Inom industriarbetaryrkerna är det nu klart uppåt. Produktivitetstillväxten har varit stark inom industrin och nu lossnar det när det gäller anställningar. Jobben blir 11 000 fler (plus 2,4 %) inom industrin under 2007, tror AMS. Bristen på högkvalificerade industriyrkesarbetare är särskilt stor vad gäller svetsare, CNC- och maskinoperatörer, truckförare och chaufförer. Här behöver det göras "fler kompletterande utbildningar", konstaterar AMS-chefen Bo Bylund. Av tradition svarar arbetsmarknadsutbildningarna för huvuddelen av tillskottet av industriarbetskraften. Det reguljära utbildningssystemet täcker bara 25-35 % av behovet av den här arbetskraften under ett normalår. För att "snabbt motverka den tilltagande arbetskraftsbristen behöver arbetsförmedlingarna utbilda arbetslösa (komplettera utbildningen) inom ett antal bristyrken inom industrisektorn", konstaterar Bo Bylund.
- Vi vet att resultaten av dessa arbetsmarknadsutbildningar är bra. Tre av fyra får jobb samtidigt som arbetsgivare med rekryteringsproblem snabbt får arbetskraft, konstaterar Bo Bylund. Det är hans och AMS förhoppning att kommande förslag från regeringen förbättrar AMS (arbetsförmedlingarnas) att erbjuda sådan utbildning.
- Mer resurser till arbetsmarknadsutbildningarna krävs, anser AMS-chefen Bo Bylund.
Men det tycker uppenbarligen inte regeringen, framgår av en kommentar från arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
- Man måste vara beredd att flytta på sig. Det måste också blir ett ökat fokus på matchningen, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Individen måste själv också ta ansvar för hur man utbildar sig, konstaterar han också apropå AMS nya jobbrapport.
I sina budgetkrav som AMS skickar in till regeringen den 1 mars - inför vårbudgeten och propositionen den 22 mars om nystartsjobben - så finns önskemålen om mer resurser för arbetsmarknadsutbildningen med, liksom återinförande av starthjälp, flyttstöd till unga under 25 år , yrkesutbildningr till fler lågutbildade ungar med flera förslag som underlättar rörligheten på arbetsmarknaden, berättar AMS-chefen Bo Bylund.
På lite längre sikt måste vi, enligt AMS, bli bättre på att anpassa det reguljära utbildningssystemets utbud så att det bättre än nu möter arbetsmarknadens behov. Vissa utbildningar - IT, teknik, bygg- och anläggning, kvalificerade industrijobb, högskoleyrken inom vård etc - måste byggas ut och intresset för dessa stimuleras om inte jobb- och den ekonomiska tillväxten ska bromas, löneinflationen motverkas och räntan ska kunna hållas på en rimlig nivå. Kommunerna måste bygga ut vissa utbildningar och arbeta för att öka intresset för vissa yrken (gymnasieskolans byggprogram, vård och omsorg etc), menas AMS-chefen. Vård och omsorg kräver stora tillskott framöver. Uppemot hälften av alla ungdomar skulle inom 8-10 år behöva gå en omvårdnadsutbildning för att klara framtida behov. Den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen måste här ta ett större ansvar för att lösa detta, menas AMS.
På kortare sikt måste en rad åtgärder vidtas för att motverka en tilltagande arbetskraftsbrist. Arbetsgivarna måste bli bättre på att anmäla lediga jobb. AMS undersökningar visar att nio av tio arbetsgivare som rekryterar genom arbetsförmedlingen får tillräckligt många sökande för att kunna anställa samtidigt som var tredje arbetsgivare har rekryteringsproblem. Arbetsgivarna bör också se över sina rekryteringskrav vad gäller arbetskraften. "De bör fundera över om man inte måste bjuda till lite mer själva, söka "bredare" och ta ett större eget utbildningsansvar", anser AMS-chefen Bo Bylund. Välja från hela utbudet av arbetskraft - bland de 270 000 anmälda hos arbetsförmedlingarna som jobbsökande - och satsa på kompetensutveckling av nyanställda.
Bemanningsbranschen måste också titta på hela arbetskraften och bredda sin rekryteringsbas, anser AMS. Samtidigt förutskickar AMS-chefen Bo Bylund ett ökat samarbete mellan arbetsförmedlingarna kring bland annat den kommande jobb- och utvecklingsgarantin från 1 juli 2007, och vars detaljer kommer i regeringens proposition den 22 mars. Exakt hur samarbetet med bemaningsbranschen i matchningsprocessen ska genomföras återkommer AMS till när regeringspropositionen är lagd. Men målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin är 100 000 personer, varav 35 000 nu finns inom aktivitetsgarantin, enligt AMS-chefen Bo Bylund.
Inom arbetsmarknadsutbildningen vill AMS-chefen Bo Bylund se fler och bättre möjligheter till korta och snabba insatser som möter arbetsgivarnas behov av olika, kompletterande arbetsmarknadsutbildningar. Insatser av några månaders varaktighet - svetsare, CNC- och maskinoperatörer, chaufförer, truckförare etc. Insatser som löser många arbetsgivares rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingarna måste ge ett bättre stöd till de arbetssökande och bli bättre på att möta de mindre arbetsgivarnas behov, bl a genom att höja kvaliteten i kontakterna med arbetsgivarna och göra bredare arbetsmarknadsprognoser (ska ske i samarbete med Företagarna). "Vi måste öka servicen med de små arbetsgivarna", konstaterar AMS-chefen Bo Bylund.
Det finns med andra ord mycket att göra för många olika aktörer - arbetsförmedlingen, arbetsgivarna, bemanningsbranschen, utbildningsanordnarna, de arbetssökande själva - för att få arbetskraftsförsörjningen av fungera effektivt och för att motverka hoten om lägre tillväxt, löneinflation inom bristyrken, risk för en högre ränta och en högre arbetslösheten än som annars är möjligt att uppnå.
Robert Björkenwall
- enligt AMS rapport om var jobben finns år 2007
- AMS varnar för att bristen på arbetskraft kan hota tillväxten. Nu krävs åtgärder för att motverka arbetskraftsbristen. Den är inte ännu allmän men inom vissa branscher blir den allt allvarligare. Det var ett kärnbudskap på seminariet/pressträffen om rapporten "Var finns jobben år 2007?" på AMS Expo i Stockholm den 27 februari med AMS generaldirektör Bo Bylund, utredningschef Tord Strannefors och utredaren Torbjörn Israelsson, ansvarig för den nya jobbrapporten.
Jobbtillväxten på den svenska arbetsmarknaden är nu mycket stark. Antalet sysselsatt beräknas öka med drygt 90 000 personer under 2007. De nya jobben kommer i de flesta yrkesområden. Enligt AMS prognoschef Tord Strannefors är vi nu inne i en fas där det sker nu en parallell utveckling och tillväxt vad gäller specialiserad respektive generella kompetenser på den efterfrågade arbetskraften. Ett visst men minskande överskott finns ännu av högskoleutbildad arbetskraft som med relativt små medel kan matchas mot bristyrken. Men också den gruppen krymper nu i rask takt.
Inom många yrken är tillgången på arbetskraft fortfarande god men alltfler arbetsgivare får allt svårare att finna utbildad arbetskraft. Läget är mest problematiskt inom bygg- och anläggningsbranschen, konstaterar den för jobbrapporten ansvariga utredaren Torbjörn Israelsson från AMS. Byggjobben växer med 3,7 % under 2007, enligt AMS.
Störst är arbetskraftsbristen vad gäller murare, snickare, byggnadsingenjörer etc. Utbildningen inom bygg- och anläggningsyrkena har inte byggts ut i tillräcklig omfattning. Utbildningsvolymerna täcker åldersavgångarna idag men inte dem som sker om tre år och framåt, noterar Torbjörn Isaksson.
- Även inom teknik och data (IT-sektorn) finns en stark jobbtillväxt (plus dryga 6 % under 2007). Arbetslösheten har minskat med en tredjedel inom den här branschen jämfört med slutet av 1990-talet. Det blir allt svårare att få tag i folk inom den här branschen. Redan nu är det så att tillgången nätt och jämnt täcker åldersavgångarna. Risk för att sysselsättningsexpansionen bromsas om inte bristen på utbildad arbetskraft kan hävas. Antalet förstahandssökande till datautbildningar har minskat med 75 % och med 40 % inom teknik, vilket gjort att antalet utbildningsplatser har minskat med en tredjedel inom dessa områden, konstaterar Torbjörn Isaksson från AMS.
Tillgången på lärare har blivit allt bättre. Färre elever i grundskolan minskar behovet av grundskolelärare medan det motsatta gäller för gymnasielärare. Förskolelärare förblir ett bristyrke. Det utbildas för få förskolelärare. Även bristen på fritidspedagoger och yrkeslärare består. Bristen på arbetskraft inom revision och redovisning fortsätter att öka under 2007, en viss brist också bland psykologer medan det är fortsatt stora överskott på humanister och samhällsvetare.
De starkare kommunala budgetarna leder till att antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt omsorgsyrkena beräknas öka med 14 000 personer (plus 2 %) under 2007. Som tidigare är det brist på högskoleutbildad arbetskraft som läkare, tandläkare och vidareutbildade sjuksköterskor medan arbetsmarknaden för undersköterskor nu är rätt balanserad. Fortsatt hög arbetslöshet också under 2007 för barnskötare och vårdbiträden, även om arbetslösheten fortsätter gå ner.
Transportsektorn är inne i en tydlig högkonjunktur. Drygt vart fjärde län signalerar växande problem med att rekrytera chaufförer. Företagssäljare är ett expansivt yrke där det rådet brist. Säsongsmässigt är det också brist på kvalificerad restaurangpersonal. Generellt gäller att serviceyrkena/privata tjänster just nu har en stor sysselsättningsökning men med bristproblem inom vissa särskilt efterfrågade yrken.
Inom industriarbetaryrkerna är det nu klart uppåt. Produktivitetstillväxten har varit stark inom industrin och nu lossnar det när det gäller anställningar. Jobben blir 11 000 fler (plus 2,4 %) inom industrin under 2007, tror AMS. Bristen på högkvalificerade industriyrkesarbetare är särskilt stor vad gäller svetsare, CNC- och maskinoperatörer, truckförare och chaufförer. Här behöver det göras "fler kompletterande utbildningar", konstaterar AMS-chefen Bo Bylund. Av tradition svarar arbetsmarknadsutbildningarna för huvuddelen av tillskottet av industriarbetskraften. Det reguljära utbildningssystemet täcker bara 25-35 % av behovet av den här arbetskraften under ett normalår. För att "snabbt motverka den tilltagande arbetskraftsbristen behöver arbetsförmedlingarna utbilda arbetslösa (komplettera utbildningen) inom ett antal bristyrken inom industrisektorn", konstaterar Bo Bylund.
- Vi vet att resultaten av dessa arbetsmarknadsutbildningar är bra. Tre av fyra får jobb samtidigt som arbetsgivare med rekryteringsproblem snabbt får arbetskraft, konstaterar Bo Bylund. Det är hans och AMS förhoppning att kommande förslag från regeringen förbättrar AMS (arbetsförmedlingarnas) att erbjuda sådan utbildning.
- Mer resurser till arbetsmarknadsutbildningarna krävs, anser AMS-chefen Bo Bylund.
Men det tycker uppenbarligen inte regeringen, framgår av en kommentar från arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
- Man måste vara beredd att flytta på sig. Det måste också blir ett ökat fokus på matchningen, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Individen måste själv också ta ansvar för hur man utbildar sig, konstaterar han också apropå AMS nya jobbrapport.
I sina budgetkrav som AMS skickar in till regeringen den 1 mars - inför vårbudgeten och propositionen den 22 mars om nystartsjobben - så finns önskemålen om mer resurser för arbetsmarknadsutbildningen med, liksom återinförande av starthjälp, flyttstöd till unga under 25 år , yrkesutbildningr till fler lågutbildade ungar med flera förslag som underlättar rörligheten på arbetsmarknaden, berättar AMS-chefen Bo Bylund.
På lite längre sikt måste vi, enligt AMS, bli bättre på att anpassa det reguljära utbildningssystemets utbud så att det bättre än nu möter arbetsmarknadens behov. Vissa utbildningar - IT, teknik, bygg- och anläggning, kvalificerade industrijobb, högskoleyrken inom vård etc - måste byggas ut och intresset för dessa stimuleras om inte jobb- och den ekonomiska tillväxten ska bromas, löneinflationen motverkas och räntan ska kunna hållas på en rimlig nivå. Kommunerna måste bygga ut vissa utbildningar och arbeta för att öka intresset för vissa yrken (gymnasieskolans byggprogram, vård och omsorg etc), menas AMS-chefen. Vård och omsorg kräver stora tillskott framöver. Uppemot hälften av alla ungdomar skulle inom 8-10 år behöva gå en omvårdnadsutbildning för att klara framtida behov. Den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen måste här ta ett större ansvar för att lösa detta, menas AMS.
På kortare sikt måste en rad åtgärder vidtas för att motverka en tilltagande arbetskraftsbrist. Arbetsgivarna måste bli bättre på att anmäla lediga jobb. AMS undersökningar visar att nio av tio arbetsgivare som rekryterar genom arbetsförmedlingen får tillräckligt många sökande för att kunna anställa samtidigt som var tredje arbetsgivare har rekryteringsproblem. Arbetsgivarna bör också se över sina rekryteringskrav vad gäller arbetskraften. "De bör fundera över om man inte måste bjuda till lite mer själva, söka "bredare" och ta ett större eget utbildningsansvar", anser AMS-chefen Bo Bylund. Välja från hela utbudet av arbetskraft - bland de 270 000 anmälda hos arbetsförmedlingarna som jobbsökande - och satsa på kompetensutveckling av nyanställda.
Bemanningsbranschen måste också titta på hela arbetskraften och bredda sin rekryteringsbas, anser AMS. Samtidigt förutskickar AMS-chefen Bo Bylund ett ökat samarbete mellan arbetsförmedlingarna kring bland annat den kommande jobb- och utvecklingsgarantin från 1 juli 2007, och vars detaljer kommer i regeringens proposition den 22 mars. Exakt hur samarbetet med bemaningsbranschen i matchningsprocessen ska genomföras återkommer AMS till när regeringspropositionen är lagd. Men målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin är 100 000 personer, varav 35 000 nu finns inom aktivitetsgarantin, enligt AMS-chefen Bo Bylund.
Inom arbetsmarknadsutbildningen vill AMS-chefen Bo Bylund se fler och bättre möjligheter till korta och snabba insatser som möter arbetsgivarnas behov av olika, kompletterande arbetsmarknadsutbildningar. Insatser av några månaders varaktighet - svetsare, CNC- och maskinoperatörer, chaufförer, truckförare etc. Insatser som löser många arbetsgivares rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingarna måste ge ett bättre stöd till de arbetssökande och bli bättre på att möta de mindre arbetsgivarnas behov, bl a genom att höja kvaliteten i kontakterna med arbetsgivarna och göra bredare arbetsmarknadsprognoser (ska ske i samarbete med Företagarna). "Vi måste öka servicen med de små arbetsgivarna", konstaterar AMS-chefen Bo Bylund.
Det finns med andra ord mycket att göra för många olika aktörer - arbetsförmedlingen, arbetsgivarna, bemanningsbranschen, utbildningsanordnarna, de arbetssökande själva - för att få arbetskraftsförsörjningen av fungera effektivt och för att motverka hoten om lägre tillväxt, löneinflation inom bristyrken, risk för en högre ränta och en högre arbetslösheten än som annars är möjligt att uppnå.
Robert Björkenwall
posted by rbjorkenwall at 6:15 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home