EU:s tjänstedirektiv snart i hamn efter tre års processande
Efter nära tre års processade är det omdiskuterade tjänstedirektivet snart i hamn. Det har varit en lång processande resa för EU:s direktiv om tjänster - från Frits Bolkensteins mycket omdiskuterade och hårt kritiserade direktivförslag år 2004 och fram till den kompromissprodukt som nu EU är på väg att enas om.
Tack vare den svenska, nordiska och europeiska fackföreningsrörelsens envisa och långvariga lobbyarbete lyckades man få Europaparlamentet i februari 2006 och i det fortsatta processandet under våren och försommaren 2006 få till stånd en kompromiss i EU-parlament, EU-kommission och ministerråd. En kompromiss som städar bort de värsta missfostren i Bolkensteins ursprungliga direktivförslag. Främst då en tidigare bestämmelse i tjänstedirektivet om att ursprungslandets (de land som en utländsk firma med tillfällig arbetskraft kommer ifrån) princip ska gälla när olika jobb och projekt görs i ett annat EU-land. I det nya förslaget till tjänstedirektiv ska i stället värdlandets villkor - dvs t ex våra svenska kollektivavtal - gälla, inte ursprungslandets villkor.
Av allt att döma kommer Europaparlamentet i november att ställa sig bakom det förslag som medlemsländernas regeringar enades om tidigare i år. Jämfört med det ursprungliga förslaget har de viktigaste fackliga kraven tillgodosetts.
Sista veckan i oktober behandlades tjänstedirektivet i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden. Den ansvariga rapportören Evelyne Gebhardt, tysk socialdemokrat, drog då tillbaka sina ändringsförslag. Därmed godtog utskottet det förslag som utarbetats i ministerrådet och som i sin tur bygger på den tidigare blocköverskridande kompromissen i Europaparlamentet från februari månad. Nu återstår bara de formella besluten i de båda lagstiftande organen – parlamentet och ministerrådet. Detta förutsatt att inget EU-land försöker sätta käppar i hjulet och grusa förhoppningarna om att det tidigare i år så mödosamt över blockgränserna kompromissade, reviderade förslaget till nytt tjänstedirektiv.
Tjänstedirektivet kan i så fall klubbas i parlamentet i november och senare kan samma beslut antas i ministerrådet inom EU. Det kan därmed träda i kraft under 2007. Europafacket EFS/ETUC hade visserligen mer än gärna velat se ändringar i direktivförslaget om tjänstehandeln, i enlighet med Gebhardts förslag. De gällde bland annat betydelsen av nationell praxis på arbetsmarknaden samt sociala tjänster, konsumentskydd och administrativt samarbete. Utrymmet för förändringar i den mödosamt hoppsnickrade kompromissen visade sig dock i detta sena skede vara obefintligt. Varken det finska ordförandeskapet, EU-kommissionen eller den konservativa EPP-gruppen ville gå med på några ytterligare justeringar som den socialdemokratiska parlamentsgruppen, EPS, och Europafacket EFS/ETUC föreslagit.
Dock fick Gebhardt löfte av den ansvarige kommissionären, irländaren Charlie McCreevy om att hennes synpunkter ska beaktas i en deklaration som kommissionen ska presentera i samband med det slutliga beslutet. Jämfört med det hårt kritiserade ursprungliga förslaget - det så hårt kritiserade Bolkensteinska tjänstedirektiv-förslaget från år 2004 - är de viktigaste förändringarna ur facklig synpunkt att den så kallade ursprungslandsprincipen tagits bort, att arbetsrätten undantas och att förbudet mot att kräva en officiell representant för utländska företag verksamma i ett annat EU-land nu är borttaget. I praktiken innebär det att värdlandets arbetsrättsliga villkor - bl a svenskt kollektivavtal för utländska firmajobb i vårt land - ska gälla när utländska firmor utför jobb i ett annat EU-land.
"Det skulle ha blivit en riktig rysare om vi i stället för våra kollektivavtal skulle få 25 eller 27 olika regler på svensk arbetsmarknad", slog industrifackets IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven fast i en EU-diskussion i Sundsvall den 24 oktober.
Däremot både bra och värdefullt med ett EU-regelverk på EU-nivån som stödjer den nationella nivån, t ex våra svenska kollektivavtal, konstaterade han också.
Detta apropå det tjänstedirektivförslag som nu ser ut att vara på väg att gå i mål efter tre års processande.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
Tack vare den svenska, nordiska och europeiska fackföreningsrörelsens envisa och långvariga lobbyarbete lyckades man få Europaparlamentet i februari 2006 och i det fortsatta processandet under våren och försommaren 2006 få till stånd en kompromiss i EU-parlament, EU-kommission och ministerråd. En kompromiss som städar bort de värsta missfostren i Bolkensteins ursprungliga direktivförslag. Främst då en tidigare bestämmelse i tjänstedirektivet om att ursprungslandets (de land som en utländsk firma med tillfällig arbetskraft kommer ifrån) princip ska gälla när olika jobb och projekt görs i ett annat EU-land. I det nya förslaget till tjänstedirektiv ska i stället värdlandets villkor - dvs t ex våra svenska kollektivavtal - gälla, inte ursprungslandets villkor.
Av allt att döma kommer Europaparlamentet i november att ställa sig bakom det förslag som medlemsländernas regeringar enades om tidigare i år. Jämfört med det ursprungliga förslaget har de viktigaste fackliga kraven tillgodosetts.
Sista veckan i oktober behandlades tjänstedirektivet i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden. Den ansvariga rapportören Evelyne Gebhardt, tysk socialdemokrat, drog då tillbaka sina ändringsförslag. Därmed godtog utskottet det förslag som utarbetats i ministerrådet och som i sin tur bygger på den tidigare blocköverskridande kompromissen i Europaparlamentet från februari månad. Nu återstår bara de formella besluten i de båda lagstiftande organen – parlamentet och ministerrådet. Detta förutsatt att inget EU-land försöker sätta käppar i hjulet och grusa förhoppningarna om att det tidigare i år så mödosamt över blockgränserna kompromissade, reviderade förslaget till nytt tjänstedirektiv.
Tjänstedirektivet kan i så fall klubbas i parlamentet i november och senare kan samma beslut antas i ministerrådet inom EU. Det kan därmed träda i kraft under 2007. Europafacket EFS/ETUC hade visserligen mer än gärna velat se ändringar i direktivförslaget om tjänstehandeln, i enlighet med Gebhardts förslag. De gällde bland annat betydelsen av nationell praxis på arbetsmarknaden samt sociala tjänster, konsumentskydd och administrativt samarbete. Utrymmet för förändringar i den mödosamt hoppsnickrade kompromissen visade sig dock i detta sena skede vara obefintligt. Varken det finska ordförandeskapet, EU-kommissionen eller den konservativa EPP-gruppen ville gå med på några ytterligare justeringar som den socialdemokratiska parlamentsgruppen, EPS, och Europafacket EFS/ETUC föreslagit.
Dock fick Gebhardt löfte av den ansvarige kommissionären, irländaren Charlie McCreevy om att hennes synpunkter ska beaktas i en deklaration som kommissionen ska presentera i samband med det slutliga beslutet. Jämfört med det hårt kritiserade ursprungliga förslaget - det så hårt kritiserade Bolkensteinska tjänstedirektiv-förslaget från år 2004 - är de viktigaste förändringarna ur facklig synpunkt att den så kallade ursprungslandsprincipen tagits bort, att arbetsrätten undantas och att förbudet mot att kräva en officiell representant för utländska företag verksamma i ett annat EU-land nu är borttaget. I praktiken innebär det att värdlandets arbetsrättsliga villkor - bl a svenskt kollektivavtal för utländska firmajobb i vårt land - ska gälla när utländska firmor utför jobb i ett annat EU-land.
"Det skulle ha blivit en riktig rysare om vi i stället för våra kollektivavtal skulle få 25 eller 27 olika regler på svensk arbetsmarknad", slog industrifackets IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven fast i en EU-diskussion i Sundsvall den 24 oktober.
Däremot både bra och värdefullt med ett EU-regelverk på EU-nivån som stödjer den nationella nivån, t ex våra svenska kollektivavtal, konstaterade han också.
Detta apropå det tjänstedirektivförslag som nu ser ut att vara på väg att gå i mål efter tre års processande.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 12:06 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home