Bojkotta idrottsarenor byggda av rättslösa arbetare

Till skillnad från de delar av världen där staten värderar propagandavinsten från nybyggda arenor och stora idrottsevenemang högre än människor liv och hälsa bör svensk idrott genom att utebli och vägra delta visa att vi aldrig kan acceptera att tävla på arenor som byggts av rättslös arbetskraft. Vid allt för många nya arenabyggen till galor som fotbolls VM och OS har byggnadsarbetarna fått leva under ofta slavlika arbetsförhållanden och utan skydd tvingats till farliga arbeten. Det borde vara självklart för svensk idrott att bojkotta arrangemang där arenorna rests genom rovdrift av människor. Redan olympiaden i Peking borde hos idrotten ha väckt frågan om bojkott då arbetsvillkoren och bristerna i säkerheten för byggarbetarna vid arenorna blev känd. Enligt en rapport från det internationella byggfacket dödsstörtade minst tio arbetare vid bygget av det så kallade ”Fågelboet” i Peking. Hur hög den verkliga siffran är har aldrig redovisats. Inga inspektioner tilläts. Trots alla tidigare erfarenheter har idrottsvärlden fortsatt att ignorera rapporterna om klara brott mot ILOs kärnkonventioner och briser i grundläggande arbetarskydd vid nya stora arenabyggen. För den i hög grad av pengar styrda internationella idrottsvärlden tycks det vara problemfritt att fortsätta acceptera att länder som tilldelas stora arrangemangen vid sina arenabyggen grovt och medvetet bryter mot internationella avtal om arbetarskydd. När organisationer som Fifa och IOK inte förmår reagera blir det än viktigare att de länder reagerar där man värnar människan och ser säkerhet och rimliga villkor i arbetslivet som något centralt. På listan över länder och arrangemang – i vissa fall tilldelade genom mutor – finns ex.vis Ryssland och Qatar, båda gäller kommande fotbolls-VM I sådana fall borde Sverige kunna överväga bojkott med tanke också på att det här funnits grova försummelser och utnyttjande av rättslösa arbetare vid arenornas uppföranden. Bygget av anläggningen för fotbolls VM i S:t Petersburg 2018 har redan kostat byggarbetare livet. I en färsk granskningsrapport slås det fast att de inblandade byggbolagen helt öppet och med statens godkännande kunnat lägga det mesta av säkerhets- och arbetarskyddsarbetet åt sidan. Enligt den ger en 2013 antagen och för VM:s arenabyggen speciellt skriven lag företagen rätt att låta bli att förse sina inhyrda arbetare med skyddsutrustning. Lagen fritar också alla på VM-bygget verksamma entreprenörer från att gentemot arbetare fullfölja några skyldigheter eller bry sig om de rättigheter som annars finns inskrivna i ryska arbetsmiljöregler. De som drabbas hårdast är inhyrda migrantarbetare. En motsvarande bild finns vad Qatar och arbetet där med byggandet av arenor för fotbolls-VM 2022. Enligt inspektioner gjorda av internationella fackliga företrädare är risken stor att dödstalet där kommer att bli över 4000 arbetare. I en av ordföranden för svenska byggfacket, Johan Lindholm, redan hösten 2014 lämnad beskrivning framgår att 1400 arbetar dött vid arenabyggena. Han rapporterade även hur byggbolag hotade arbetare och vägrade betala ut deras lön. Rapporter från Amnesty International bekräftar Johan Lindholms beskrivning. Också de har reagerat på arbetsförhållandena vid de stora arenabyggena i Qata. I sina rapporter berättat om systematiska hot och övergrepp mot de i huvudsak nepalesiska och bangladeshiska gästarbetarna. För en idrottsrörelse som i sina stadgar deklarerar att de följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna borde det vara självklart att aldrig låna sig till att bli aktör på en arena där man vid bygget brutit mot såväl FN:s deklarationer som ILO:s konventioner. Sverige och svensk idrott måste kunna ha den resning att man säger nej till deltagande i arrangemang som spelas upp på arenor där otaliga skydds- och rättslösa arbetare fått sätta livet till för att ge några möjligheten till underhållning och stjärnglans. Svenska idrottsförbund måste agera tuffare i sitt kravställande och i vissa fall även överväga bojkotter av idrottsarenor som uppförts av arbetare som tvingats göra jobbet under helt omänskliga förhållanden. Robert Björkenwall tillsammans med Jaan Ungerson (Publicerad i bl a Folkbladet, Umeå 18 maj, Östra Småland 31/5-16 m fl)