Värdlandsavtalet med Nato bättre än svenskt medlemskap

I skuggan av utvecklingen i Mellanöstern, flyktingkris, ett allt hårdare nationalistiskt samhällsklimat i Ryssland och stigande spänningar mellan länderna i Europa har debatten om svensk säkerhetspolitik och Sveriges förhållande till omvärlden blivit hetare än på länge. I det sammanhanget har också det så kallade värdlandsavtal som regeringen vill teckna med Nato hamnat i centrum. Medan man från den borgerliga sidan vill se Sverige som medlem i Nato vill regeringen skapa ett samarbete där Sverige står nära Nato men behåller sin alliansfrihet och sitt utrikes- och säkerhetspolitiska självbestämmande. Samtidigt som de borgerliga partierna som vill föra in Sverige i Nato ser värdlandsavtalet som ett bra men ändå lite för kort steg mot fullt medlemskap kritiserar andra avtalet för att det ska öppna Sverige för placering av Natos kärnvapen. Men ingetdera stämmer. Att värdlandsavtalet skulle innebära att Sverige öppnas för placering av kärnvapen avfärdas med bestämdhet från såväl försvarsminister Peter Hultqvist som utrikesminister Margot Wallström. De har båda tydligt förklarat att ett medlemskap i Nato inte är aktuellt och att värdlandsavtalet med Nato aldrig får ta en form som hotar den svenska alliansfriheten och självbestämmandet. I det förslag till avtal som regeringen tagit fram och som inför beslut i riksdagen skickats till lagrådet för granskning framgår tydligt att inga kärnvapen kan tillåtas på svensk mark. På samma vis som Finland i sitt värdlandsavtal värnat om sin militära alliansfrihet värnar det svenska avtalet alliansfriheten. Sverige har sedan länge samarbetet på olika vis med Nato. Det nya är att avtalet gör formerna och gränserna för samarbetet tydliga och gör det lättare att genomföra för det svenska försvaret viktiga övningar gemensamt med Nato. Att det yttersta syftet med värdlandsavtalet är att stärka vår egen militära förmåga, öka säkerheten för Sverige och därmed minska risken för konflikter i vår del av Europa är självklart. För det har också en djupare nordisk samverkan blivit allt viktigare. Därför har vi redan i dag ett utvecklat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med det militärt alliansfria Finland som dessutom redan har sitt motsvarande beslut om värdlandsavtal klart. Förutom att underlätta för övningar och samarbete i fredstid gör Sverige med värdlandsavtalet också tydligt klart villkoren för samarbetet vid en civil eller militär kris. Försvarsminister Peter Hultqvist slår fast: ”Avtalet ska också underlätta för att ta emot och ge stöd i en militär eller civil krissituation. Ingenting sker på svenskt territorium med mindre än en inbjudan från Sveriges regering. Svensk lagstiftning kan inte sättas ur spel och den militära alliansfriheten rubbas inte. Allt svenskt samarbete med andra länder eller organisationer utgår från en grund av militär alliansfrihet. Avtalet har heller ingen koppling till vare sig utplacering av kärnvapen eller eventuella krav på detta.” Att det tydliga besked avtalet ger för gränserna för samarbetet också innebär en ökad säkerhet för vår del av Europa är tveklöst. De alliansfria Sverige och Finland bygger genom sitt samarbete en stark och mot ingen hotande mur i Nordeuropa. Värdlandsavtalet gör det klart för Nato att landet inte står till förfogande annat än vid en direkt inbjudan från regeringen. Det gör också klart att inga kärnvapen får placeras på svensk mark. För Ryssland står det klart att en aggression mot Norden kan bli mött med av regeringen inbjudna Natostyrkor men också att en konflikt med en Natomedlem i någon annan del av världen inte med automatik innebär att Sverige måste agera enligt Natos artikel 5. Med avtalet och de av regeringen beslutade satsningarna på försvaret kan Sverige, i samverkan med Finland, fortsätta att vara en stark, alliansfri och stabiliserande kraft i Nordeuropa. Robert Björkenwall tillsammans med Jaan Ungerson (Publicerad i bl a Sundsvalls tidning 17/3,Östra Småland 17/3,Arbetarbladet 21/3,Hufvudstadsbladet 23/3, Piteå-tidn 26/3 m fl) PS.Skriver om bl a värdlandsavtalet och andra partnerskapssamarbeten och annat i min översikt om Swedish Defence and Security i nya upplagan av boken Defence & Security (Horn Publish, Oslo) som kommer ut 2 maj 2016/Robert Bj