Analys: jobbpakten som fick pyspunka men återkommer på branschnivå

Analys: Den svenska jobbpakten som sprack men sannolikt kommer igen i modifierad form på branschnivå: Tisdagen den 29 januari blev det klart att jobbpakten mellan svenska regeringen, LO och den centrala arbetsgivarmotparten Svenskt Näringsliv spricker. Åtminstone så blev det en pyspunka på det av statsminister Reinfeldt sedan sommaren 2012 i Almedalen hårt uppumpade ambitionen att skapa en jobbpakt mellan regeringen och de två centralorganisationerna på arbetsmarknaden. Men i en eller annan form kommer den ändå tillbaka på branschnivå mellan respektive fackförbund och arbetsgivarmotpart. Skulden nu för pyspunkan har som de två arbetsmarknadsparterna försökt fördela mellan sig. Men det verkar helt klart att det var Svenskt Näringsliv som hoppade av. Skälet verkar vara att LO ville ha garantier för att regeringen inte skulle lagstifta om några förändringar av arbetsrätten. Sådana skulle (precis som regeringen också förordat) ske i förhandlingar mellan parterna. Det är inte första gången sådana förhandlingar går i graven. Alla de senaste försöken att få till stånd överenskommelser mellan Svenskt Näringsliv och LO har spruckit. Det som skiljer denna och förra gången från tidigare är att det är Svenskt Näringsliv som hoppat av. Organisationen riskerar genom detta agerande att framstå som allt mer isolerad. När en moderatledd regering under ledning av statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg vill göra upp med LO och Svenskt Näringsliv då säger nej, misstänker nog de flesta utomstående betraktare att det är LO som har varit den konstruktiva parten. Regeringen stängde emellertid inte dörren för överenskommelser med arbetsmarknadens parter trots avhoppet. Det man från regeringen har velat få till stånd är avtal om yrkesintroduktion för ungdomar. Dessa avtal är inget som varken LO eller Svenskt Näringsliv har något avgörande inflytande över. På avtalsområden, där de bedöms fungera, har man i många fall, redan tecknat sådana (metallindustrin etc) och är nu i full fart att fylla dem med innehåll. Och ytterligare några lär tillkomma inom bland annat handel och butik m fl. Det är lätt att säga att arbete och utbildning ska kombineras, men det är mycket svårare att få det att fungera i praktiken. Särskilt om det då också visar sig saknas tillräckliga resurser för kvalitativt gott handledarstöd och annat liknande. Det kommer att finnas många svåra frågor att lösa om dessa avtal ska få någon betydelse för att minska ungdomsarbetslösheten (är mer än dubbelt så hög i Sverige som i Tyskland). Idag är utbildningssystemet i liten grad anpassat efter kraven i arbetslivet. Många arbetsgivare står inför en generationsväxling, men om den ska fungera, behövs något som överbryggar det vidgade gapet mellan skola och arbetsliv. Tiden är kanske förbi för grandiosa överenskommelser där finansministern och ordföranden för arbetsmarknadens parter skakar hand offentligt. De uppgörelser som ändå kommer till stånd, sker då i stället på branschnivå. Där visar det sig oftare vara lite lättare att komma överens. Men det betyder inte att det arbete som gjorts hittills är ointressant. Tvärtom, förhandlingarna har inneburit att man problemen i yrkesutbildningarna upptäckts och analyserats. Det lägger grunden för ett konstruktivt arbete med dessa frågor framöver – men då främst på branschnivå på svensk arbetsmarknad. Men förutsätter att regeringen gör “sitt” och bland annat utlovar en bättre arbetslöshetskassa (lägre avgift och högre tak i ersättningen), resurser för handledarstöd för utbildning och praktik i den arbetsplatsförlagda inskolningen av de unga i arbetslivet. Detta kan kanske komma i den svenska regeringens vårbudget i april månad. Kommer det senare – höstbudgeten 2013 – så lär åtgärderna knappast hinna ha någon effekt på den nu så höga ungdomsarbetslösheten före nästa riksdagsval hösten 2014. Och även minska viljan hos parterna på olika branschområden att sluta branschvisa uppgörelser som sluta några mer “heltäckande” uppgörelser som bidrar till at på allvar få ner ungdomsarbetslösheten. Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com (Publicerad i bl a Piteå-tidningen 5/2-13, Gotlands tidningar 7/2, Vasabladet 16/2 m fl)