Fem år efter mordet på Anna Lindh
Fem år sedan Anna Lindh dog - och Sverige förlorade en stor politiker och blivande statsminister
Alla bär vi med oss händelser som vi aldrig kommer att glömma. När ens egna barn föds och kommer till världen eller när en nära, omtyckt släkting går bort är det omskakande skeenden i våra liv som aldrig raderas ur minnenas hårddisk.
Ett annat sådant mera offentligt men starkt minne för svenska folket var när Sveriges statsminister Olof Palme mördades en kall februarinatt i centrala Stockholm år 1986. Ytterligare ett var när Sveriges alltid så pigga och knivskarpa utrikesminister Anna Lindh - och sannolikt blivande statsminister - mördades för i dagarna fem år sedan (10 sept. 2003) på varuhuset NK i Stockholm. Minnen och trauman som gjorde att Sverige aldrig blev sitt riktigt likt efter dessa dramatiska händelser.
Om inte det mordet kommit emellan hade Anna Lindh sannolikt efterträtt Göran Persson under 2004 eller senast 2005, i god tid innan socialdemokraternas förlustvalet i september 2006. Men en mördares kniv kom emellan och släkte livet på utrikesminister Anna Lindh. Tidigt på morgonen den 11 september 2003 var hon död och den fruktlösa läkarkampen över på Karolinska sjukhuset i Solna. Det var - precis som mordet på Olof Palme - en händelse som skakade om hela Sverige på djupet, alla kände vi oss drabbade. Minnena och traumat efter båda dessa politikermord - annars så sällsynt i Sverige - gjorde att Sverige aldrig blev sitt riktigt likt efter dessa dramatiska händelser.
När Anna Lindh - med de bästa politikeråren sannolikt ännu framför sig - knivskars på varuhuset NK befann sig Sverige mitt uppe i en brinnande valrörelse. Inom mindre än en vecka skulle svenska folket säga ja eller nej till införandet av euron i Sverige. Som bekant blev det sedan ett rungande klart nej och Sverige står ännu utanför euro-systemet.
Stämningen i Stockholm just då när mordet ägde rum var allt annat än lustigt och glatt. Snarare fanns då en hätskhet och hård ton i praktiskt taget all offentlig och även många privata EU-diskussioner. Det på ett sätt som annars är rätt ovanligt i svenska valrörelser.
På kvällen den 10 september skulle TV ha en utfrågning och debatt om euron och där flera tongivande företrädare från båda sidor - för och emot euron - skulle delta. Bland annat just Anna Lindh.
Överallt ute på stan i Stockholm - och annorstädes - satt det affischer med stora bilder av personer som Anna Lindh och andra med korta budskap för och emot euron. Opinionsmässigt var dock nej-sidan i ett klart överläge redan innan slutspurten i euro-folkomröstningen var till ända.
Men efter knivmordet på Anna Lindh, på en klädköprunda på NK, ställdes TV-debatten den 10 september 2003 in. Och morgonen efter förklarades hon vara avliden på Karolinska sjukhuset efter de obotligt svåra skador som knivskärningen orsakat henne i buk och inre organ.
Två unga pojkar hade nu förlorat sin mamma, en make sin hustru, socialdemokratin en av sina allra skickligaste politiska företrädare och Sverige sin utmärkt dugliga, glada och vänskapsbyggande utrikesminister och, sannolikt, blivande statsminister. Hennes dåvarande kollega, Finlands Erkki Tuomioja och andra känner för övrigt väl till vilka kvaliteter hon hade. Så mycket mera synd då att hon aldrig gavs chansen att fullfölja sin gärning som en stor och viktig nordisk politiker.
Sverige blev sig aldrig mer likt efter mordet på Anna Lindh. Snarare dog en smula också som nation betraktat. Precis som efter mordet på Olof Palme år 1986.
Än i dag har nog många svårt att gå förbi Anna Lindhs grav på Katarina kyrkogård i Stockholm. Sannolikt ännu lite svårare än när de går förbi Olof Palmes grav på Adolf Fredriks kyrkogård (vid Sveavägen i Stockholm) eftersom det ännu bara gått fem år sedan hon dog.
Med tiden lär dock också detta förändras och Sverige som nation få lite lättare att gå vidare. Precis som man till slut kunde göra när man fått tillräckligt med tid att "försonas" med det faktum att också fredliga Sverige fått en statsminister mördad på öppen gata.
Mordet på Anna Lindh i blomman av sin bästa politikertid är dock ännu så nära inpå svenska folket att det fortfarande känns sårigt, orättvist och leder till många funderingar om varför "alltid de bästa ska tas ifrån oss i förtid".
Trots att det ofta sägs att tiden läker alla sår, så kommer vi svenskar i gemen nog alltid att bära kvar minnet av Olof Palme och Anna Lindh i våra hjärtan och sinnen.
Robert Björkenwall;(robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
Alla bär vi med oss händelser som vi aldrig kommer att glömma. När ens egna barn föds och kommer till världen eller när en nära, omtyckt släkting går bort är det omskakande skeenden i våra liv som aldrig raderas ur minnenas hårddisk.
Ett annat sådant mera offentligt men starkt minne för svenska folket var när Sveriges statsminister Olof Palme mördades en kall februarinatt i centrala Stockholm år 1986. Ytterligare ett var när Sveriges alltid så pigga och knivskarpa utrikesminister Anna Lindh - och sannolikt blivande statsminister - mördades för i dagarna fem år sedan (10 sept. 2003) på varuhuset NK i Stockholm. Minnen och trauman som gjorde att Sverige aldrig blev sitt riktigt likt efter dessa dramatiska händelser.
Om inte det mordet kommit emellan hade Anna Lindh sannolikt efterträtt Göran Persson under 2004 eller senast 2005, i god tid innan socialdemokraternas förlustvalet i september 2006. Men en mördares kniv kom emellan och släkte livet på utrikesminister Anna Lindh. Tidigt på morgonen den 11 september 2003 var hon död och den fruktlösa läkarkampen över på Karolinska sjukhuset i Solna. Det var - precis som mordet på Olof Palme - en händelse som skakade om hela Sverige på djupet, alla kände vi oss drabbade. Minnena och traumat efter båda dessa politikermord - annars så sällsynt i Sverige - gjorde att Sverige aldrig blev sitt riktigt likt efter dessa dramatiska händelser.
När Anna Lindh - med de bästa politikeråren sannolikt ännu framför sig - knivskars på varuhuset NK befann sig Sverige mitt uppe i en brinnande valrörelse. Inom mindre än en vecka skulle svenska folket säga ja eller nej till införandet av euron i Sverige. Som bekant blev det sedan ett rungande klart nej och Sverige står ännu utanför euro-systemet.
Stämningen i Stockholm just då när mordet ägde rum var allt annat än lustigt och glatt. Snarare fanns då en hätskhet och hård ton i praktiskt taget all offentlig och även många privata EU-diskussioner. Det på ett sätt som annars är rätt ovanligt i svenska valrörelser.
På kvällen den 10 september skulle TV ha en utfrågning och debatt om euron och där flera tongivande företrädare från båda sidor - för och emot euron - skulle delta. Bland annat just Anna Lindh.
Överallt ute på stan i Stockholm - och annorstädes - satt det affischer med stora bilder av personer som Anna Lindh och andra med korta budskap för och emot euron. Opinionsmässigt var dock nej-sidan i ett klart överläge redan innan slutspurten i euro-folkomröstningen var till ända.
Men efter knivmordet på Anna Lindh, på en klädköprunda på NK, ställdes TV-debatten den 10 september 2003 in. Och morgonen efter förklarades hon vara avliden på Karolinska sjukhuset efter de obotligt svåra skador som knivskärningen orsakat henne i buk och inre organ.
Två unga pojkar hade nu förlorat sin mamma, en make sin hustru, socialdemokratin en av sina allra skickligaste politiska företrädare och Sverige sin utmärkt dugliga, glada och vänskapsbyggande utrikesminister och, sannolikt, blivande statsminister. Hennes dåvarande kollega, Finlands Erkki Tuomioja och andra känner för övrigt väl till vilka kvaliteter hon hade. Så mycket mera synd då att hon aldrig gavs chansen att fullfölja sin gärning som en stor och viktig nordisk politiker.
Sverige blev sig aldrig mer likt efter mordet på Anna Lindh. Snarare dog en smula också som nation betraktat. Precis som efter mordet på Olof Palme år 1986.
Än i dag har nog många svårt att gå förbi Anna Lindhs grav på Katarina kyrkogård i Stockholm. Sannolikt ännu lite svårare än när de går förbi Olof Palmes grav på Adolf Fredriks kyrkogård (vid Sveavägen i Stockholm) eftersom det ännu bara gått fem år sedan hon dog.
Med tiden lär dock också detta förändras och Sverige som nation få lite lättare att gå vidare. Precis som man till slut kunde göra när man fått tillräckligt med tid att "försonas" med det faktum att också fredliga Sverige fått en statsminister mördad på öppen gata.
Mordet på Anna Lindh i blomman av sin bästa politikertid är dock ännu så nära inpå svenska folket att det fortfarande känns sårigt, orättvist och leder till många funderingar om varför "alltid de bästa ska tas ifrån oss i förtid".
Trots att det ofta sägs att tiden läker alla sår, så kommer vi svenskar i gemen nog alltid att bära kvar minnet av Olof Palme och Anna Lindh i våra hjärtan och sinnen.
Robert Björkenwall;(robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
posted by rbjorkenwall at 3:26 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home