M-stämmas mål att kratta manegen för en ny valseger
Analys
M-stämman i Gävle ska kratta manegen för en valseger också hösten 2010
Statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldts inledningstal till m-stämman i Gävle var inte helt oävet. Exempelvis när han knöt an till David och Goliat-temat och ställde frågan hur moderaterna kunde vinna valet 2006 när sossarna hade det så väl förspänt. Och visst, där har han en poäng. Men det var ju inte så mycket M:s och alliansens styrka som slarv och oskicklighet hos socialdemokraterna under 2005-2006 i kombination med trötthet över Göran Perssons person som sist och slutligen fällde avgöandet till den borgerliga alliansens fördel den 16 september 2006.
Men Reinfeldt vore inte Reinfeldt om han på m-stämman i Gävle också rätt snart frestades han att ta till rätt demagogiska trix när han skulle polemisera mot s-ledaren Mona Sahlin. Hon anser att socialdemokratin skapade 93 000 nya jobb under sitt sista år vid makten. Reinfeldt ville räkna bort de 13 000 socialdemokratiska plusjobben som han ansåg inte vara några "riktiga jobb", medan däremot högeralliansens 12 000 nystart-jobb var något helt annat. Var i ligger skillnaden? Det handlar i båda fallen om subventionerade jobb för dem som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Må sedan vara att subventionerna är något olika utformade.
Uppenbarligen är det en känslig sak i det moderata lägret att man andra ständigt påminner Reinfeldt & co att de faktiskt fick en extrem högkonjunktur att surfa vidare på av den avgående s-regeringen. En annan sak är sedan att det onekligen krävs en viss begåvning av socialdemokraterna att förlora makten i ett så gynnsamt läge. Men väljarna (läs medelklassen) insåg inte heller innan det var för sent, att greppet från den borgerliga alliansen att lova att minska arbetslösheten (och "utanförskapet") i mångt och mycket bara var ett svepskäl för att sänka skatten som medelklassen gick på.
Men bekymret förReinfeldt är att kartan inte stämmer med terrängen. Det blev inte de som varit arbetslösa längst som fick de nya jobben. Andra trängde sig före. Utanförskapet inte bara bestod utan ökade med 12 000 personer på ett år för dem som varit arbetslösa i mer än sex månader.
Högeralliansen har inte heller lyckas få ner antalet som förtidspensioneras. Det var tvärtom 2 000 fler som försvann via förtidspension från arbetsmarknaden under högeralliansens första år.
Dessa och andra obehagliga fakta låtsades inte Reinfeldt om i talet på stämman i Gävle.
Moderaterna har inte under det år de suttit vid makten precis kunnat skörda frukterna i form av höga siffror i opinionsmätningarna. Popularitetens har i stället gradvis dalat.
Den som vill veta varför, läs höstbudgeten: De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen sa en sak i valrörelsen, men genomför i själva verket något helt annat.
Försämringar kläs i ord som ”förnyelse” eller helt fräckt som ”reformer”. Moderaterna är proffs på nyspråk och allehanda PR-trix men verkligheten jävar vad deras munnar säger.
Finansminister Anders Borg var ingenjören bakom moderaternas taktiskt betingade förnyelse och Fredrik Reinfeldt var PR-ansiktet som presenterade konceptet för väljarna. På det - och på socialdemokraternas egna misstag och slarv - vann de valet.
Men redan efter ett år i regeringsställning ser vi början på sönderfall. De fyra allianspartierna är inte alls så överens längre. Alla moderater är inte heller sams. Fler försämringar i arbetsrätten behöver genomföras, anser många. Partiledningen står ännu emot och tar därmed risken att förlora röster till ”de nya mauderaterna”.
För några dagar sedan stack partisekreterare Per Schlingmann ut hakan: ”Om vi har modet att fortsätta utvecklas och förnya vår politik kan vi växa oss ännu större i nästa val.”
Det blir också m-stämmans viktigaste uppgift. Fortsatt verbal rörelse mot mitten och retorik som går ut på att de "nya moderaterna" är fortsatt nya och nu även vill värna välfärden men tala tyst om växande klassklyftor och gåvor till de redan rika. Gör allt för att vinna också valet 2010. Först därefter ska kan vi genomföra det verkliga systemskiftet i Sverige.
Det är Borgs, Reinfeldts och Schlingmanns credo och budskap på innerplan till de moderata stämmoombuden i Gävle.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/
M-stämman i Gävle ska kratta manegen för en valseger också hösten 2010
Statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldts inledningstal till m-stämman i Gävle var inte helt oävet. Exempelvis när han knöt an till David och Goliat-temat och ställde frågan hur moderaterna kunde vinna valet 2006 när sossarna hade det så väl förspänt. Och visst, där har han en poäng. Men det var ju inte så mycket M:s och alliansens styrka som slarv och oskicklighet hos socialdemokraterna under 2005-2006 i kombination med trötthet över Göran Perssons person som sist och slutligen fällde avgöandet till den borgerliga alliansens fördel den 16 september 2006.
Men Reinfeldt vore inte Reinfeldt om han på m-stämman i Gävle också rätt snart frestades han att ta till rätt demagogiska trix när han skulle polemisera mot s-ledaren Mona Sahlin. Hon anser att socialdemokratin skapade 93 000 nya jobb under sitt sista år vid makten. Reinfeldt ville räkna bort de 13 000 socialdemokratiska plusjobben som han ansåg inte vara några "riktiga jobb", medan däremot högeralliansens 12 000 nystart-jobb var något helt annat. Var i ligger skillnaden? Det handlar i båda fallen om subventionerade jobb för dem som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Må sedan vara att subventionerna är något olika utformade.
Uppenbarligen är det en känslig sak i det moderata lägret att man andra ständigt påminner Reinfeldt & co att de faktiskt fick en extrem högkonjunktur att surfa vidare på av den avgående s-regeringen. En annan sak är sedan att det onekligen krävs en viss begåvning av socialdemokraterna att förlora makten i ett så gynnsamt läge. Men väljarna (läs medelklassen) insåg inte heller innan det var för sent, att greppet från den borgerliga alliansen att lova att minska arbetslösheten (och "utanförskapet") i mångt och mycket bara var ett svepskäl för att sänka skatten som medelklassen gick på.
Men bekymret förReinfeldt är att kartan inte stämmer med terrängen. Det blev inte de som varit arbetslösa längst som fick de nya jobben. Andra trängde sig före. Utanförskapet inte bara bestod utan ökade med 12 000 personer på ett år för dem som varit arbetslösa i mer än sex månader.
Högeralliansen har inte heller lyckas få ner antalet som förtidspensioneras. Det var tvärtom 2 000 fler som försvann via förtidspension från arbetsmarknaden under högeralliansens första år.
Dessa och andra obehagliga fakta låtsades inte Reinfeldt om i talet på stämman i Gävle.
Moderaterna har inte under det år de suttit vid makten precis kunnat skörda frukterna i form av höga siffror i opinionsmätningarna. Popularitetens har i stället gradvis dalat.
Den som vill veta varför, läs höstbudgeten: De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen sa en sak i valrörelsen, men genomför i själva verket något helt annat.
Försämringar kläs i ord som ”förnyelse” eller helt fräckt som ”reformer”. Moderaterna är proffs på nyspråk och allehanda PR-trix men verkligheten jävar vad deras munnar säger.
Finansminister Anders Borg var ingenjören bakom moderaternas taktiskt betingade förnyelse och Fredrik Reinfeldt var PR-ansiktet som presenterade konceptet för väljarna. På det - och på socialdemokraternas egna misstag och slarv - vann de valet.
Men redan efter ett år i regeringsställning ser vi början på sönderfall. De fyra allianspartierna är inte alls så överens längre. Alla moderater är inte heller sams. Fler försämringar i arbetsrätten behöver genomföras, anser många. Partiledningen står ännu emot och tar därmed risken att förlora röster till ”de nya mauderaterna”.
För några dagar sedan stack partisekreterare Per Schlingmann ut hakan: ”Om vi har modet att fortsätta utvecklas och förnya vår politik kan vi växa oss ännu större i nästa val.”
Det blir också m-stämmans viktigaste uppgift. Fortsatt verbal rörelse mot mitten och retorik som går ut på att de "nya moderaterna" är fortsatt nya och nu även vill värna välfärden men tala tyst om växande klassklyftor och gåvor till de redan rika. Gör allt för att vinna också valet 2010. Först därefter ska kan vi genomföra det verkliga systemskiftet i Sverige.
Det är Borgs, Reinfeldts och Schlingmanns credo och budskap på innerplan till de moderata stämmoombuden i Gävle.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/
posted by rbjorkenwall at 6:06 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home