Svensk arbetsrätt, folkhälsa och EU-fördraget
Analys
Den svenska arbetsrätten, folkhälsan och kommande EU-fördrag - mycket står på spel inför kommande EU-toppmöte
Debatten om Laval-fallet (skolbygget i Vaxholm) och salladsbaren i Göteborg visar att betydande delar av näringslivet med Svenskt näringslivs VD Urban Bäckström i spetsen har en ny, mer negativ syn på kollektivavtalen och de regler som har gynnat både företag och anställda, jämfört med mer lagreglerade, icke-kollektivavtalsstyrda modeller i andra EU-länder.
Grundfrågan som preliminärt har avhandlats i EG-domstolen gäller om fackföreningsrörelsen ska ha rätt att ta strid för att få ett utländskt företag i Sverige att följa svenska kollektivavtal eller inte. Hade Byggnads inte tagit den striden skulle utländska arbetare i Sverige ha kunnat jobba till mindre än hälften av normala lönenivåer och därtill haft sämre skydd för arbetsmiljö, säkerhet, inflytande osv. Lönedumping och mer eller mindre obefintligt försäkringsskydd, med andra ord. Det hade förstås också skapat ojuste konkurrens mot andra företag. På den här punkten är EG-domstolens generaladvokat glasklar. Man har rätt att ta kamp för att få utländska företag att följa svenska avtal. Men vad EG-domstolen till slut beslutar - om de följer generaladvokatens utlåtande eller ej - avgörs först i slutet av 2007.
Frågan är vad kritikerna av den svenska arbetsmarknadsmodellen egentligen vill. Svenskt Näringsliv anser uppenbarligen att principen om fri rörlighet borde gå före rätten att ta strid för svenska kollektivavtal. Eller om man så vill att kapitalet och dess fria rörlighet i unionens och EG-rättens skepnat ska vara överordnat också den nationella demokratin och de enskilda ländernas val av modell för socialpolitik, välfärd, folkhälsa (alkohol) och hur man nationellt valt att reglera villkoren för arbetskraften; i Sveriges fall av tradition genom kollektivavtal och inte lagstiftning.Och vad som med detta följer, nämligen en rätt att ta strid för att branschvis träffade överenskommelser också respekteras av båda parter under ett kollektivavtals löptid.
På just den här punkten borde Sverige ge ett glasklart besked inför kommande EU-toppmöte under midsommarveckan om det nya, nerbantade EU-fördraget: Får vi inte glasklara formuleringar om att vår arbetsrätt (med kollektivavtal) och vår hälsopolitiskt motiverade alkoholpolitik respekteras så ställer vi inte upp på förslaget till nytt EU-fördrag som nu ska föreläggas regeringscheferna av det tyska EU-ordförandeskapet den 22 juni.
Eller med andra ord: EG-rättens kommande tillämpning får och ska inte ges en sådan utformning och tillämpning att det ska vara möjligt att med EG-rättens stöd införa lönedumping och tillåta utländsk arbetskraft att arbeta i Sverige med andra och sämre kollektivavtalsvillkor än som tillämpas på svensk arbetsmarknad. Löftet att svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt, liksom svensk alkoholpolitik, ska gälla också framgent. Precis som utlovades när Sverige gick med i EU 1994.
Detta får det inte tummas på en millimeter. Annars kan vi lika gärna säga nej till kommande förslag om ett nytt EU-fördrag som nu läggs på bordet vid kommande EU-toppmöte.
Inte minst ledningen i Svenskt näringsliv och ny- och utraliberalt inriktade politiker i flera av alliansregeringens fyrklöver bör betänka vad som ligger i potten när de hetsar mot och ifrågasätter de svenska kollektivavtalen, arbetsrätten och den nationella folkhälso- och välfärdspolitiken.
En majoritet av svenska folket köper inte en EG-rätt som öppnar upp för lönedumping, en uppluckring av den så väl fungerande svenska arbetsmarknadsmodellen och en alkoholpolitik som är till gagn för folkhälsan.
Ytterst är det detta som står på spel inför kommande EU-toppmöte, framtagningen av ett nytt EU-fördrag och kommande domstolsutslag i EG-domstolen i Luxenburg.
ROBERT BJÖRKENWALL; robert.bjorken@telia.com
Den svenska arbetsrätten, folkhälsan och kommande EU-fördrag - mycket står på spel inför kommande EU-toppmöte
Debatten om Laval-fallet (skolbygget i Vaxholm) och salladsbaren i Göteborg visar att betydande delar av näringslivet med Svenskt näringslivs VD Urban Bäckström i spetsen har en ny, mer negativ syn på kollektivavtalen och de regler som har gynnat både företag och anställda, jämfört med mer lagreglerade, icke-kollektivavtalsstyrda modeller i andra EU-länder.
Grundfrågan som preliminärt har avhandlats i EG-domstolen gäller om fackföreningsrörelsen ska ha rätt att ta strid för att få ett utländskt företag i Sverige att följa svenska kollektivavtal eller inte. Hade Byggnads inte tagit den striden skulle utländska arbetare i Sverige ha kunnat jobba till mindre än hälften av normala lönenivåer och därtill haft sämre skydd för arbetsmiljö, säkerhet, inflytande osv. Lönedumping och mer eller mindre obefintligt försäkringsskydd, med andra ord. Det hade förstås också skapat ojuste konkurrens mot andra företag. På den här punkten är EG-domstolens generaladvokat glasklar. Man har rätt att ta kamp för att få utländska företag att följa svenska avtal. Men vad EG-domstolen till slut beslutar - om de följer generaladvokatens utlåtande eller ej - avgörs först i slutet av 2007.
Frågan är vad kritikerna av den svenska arbetsmarknadsmodellen egentligen vill. Svenskt Näringsliv anser uppenbarligen att principen om fri rörlighet borde gå före rätten att ta strid för svenska kollektivavtal. Eller om man så vill att kapitalet och dess fria rörlighet i unionens och EG-rättens skepnat ska vara överordnat också den nationella demokratin och de enskilda ländernas val av modell för socialpolitik, välfärd, folkhälsa (alkohol) och hur man nationellt valt att reglera villkoren för arbetskraften; i Sveriges fall av tradition genom kollektivavtal och inte lagstiftning.Och vad som med detta följer, nämligen en rätt att ta strid för att branschvis träffade överenskommelser också respekteras av båda parter under ett kollektivavtals löptid.
På just den här punkten borde Sverige ge ett glasklart besked inför kommande EU-toppmöte under midsommarveckan om det nya, nerbantade EU-fördraget: Får vi inte glasklara formuleringar om att vår arbetsrätt (med kollektivavtal) och vår hälsopolitiskt motiverade alkoholpolitik respekteras så ställer vi inte upp på förslaget till nytt EU-fördrag som nu ska föreläggas regeringscheferna av det tyska EU-ordförandeskapet den 22 juni.
Eller med andra ord: EG-rättens kommande tillämpning får och ska inte ges en sådan utformning och tillämpning att det ska vara möjligt att med EG-rättens stöd införa lönedumping och tillåta utländsk arbetskraft att arbeta i Sverige med andra och sämre kollektivavtalsvillkor än som tillämpas på svensk arbetsmarknad. Löftet att svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt, liksom svensk alkoholpolitik, ska gälla också framgent. Precis som utlovades när Sverige gick med i EU 1994.
Detta får det inte tummas på en millimeter. Annars kan vi lika gärna säga nej till kommande förslag om ett nytt EU-fördrag som nu läggs på bordet vid kommande EU-toppmöte.
Inte minst ledningen i Svenskt näringsliv och ny- och utraliberalt inriktade politiker i flera av alliansregeringens fyrklöver bör betänka vad som ligger i potten när de hetsar mot och ifrågasätter de svenska kollektivavtalen, arbetsrätten och den nationella folkhälso- och välfärdspolitiken.
En majoritet av svenska folket köper inte en EG-rätt som öppnar upp för lönedumping, en uppluckring av den så väl fungerande svenska arbetsmarknadsmodellen och en alkoholpolitik som är till gagn för folkhälsan.
Ytterst är det detta som står på spel inför kommande EU-toppmöte, framtagningen av ett nytt EU-fördrag och kommande domstolsutslag i EG-domstolen i Luxenburg.
ROBERT BJÖRKENWALL; robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 3:42 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home