Vaxholmskonflikten går fackets väg i EU:s rättsliga process

Analys
Svenska facken går segrande ur Vaxholmskonflikten i EU:s rättsliga prövning av konflikten

Fackets agerande i den infekterade Vaxholmskonflikten strider inte mot EU:s fria rörlighet, enligt förslaget från generaladvokaten på EU:s domstol.

EU-domstolens generaladvokat lämnade på förmiddagen den 23 maj sitt förslag till dom i EG-domstolen senare i år i den infekterade Vaxholmskonflikten (den lettiska byggfirmans skolbygge). Både LO:s advokater, Svenskt Näringsliv och den lettiska regeringen har väntat med spänning på det här beskedet från generaladvokaten.

Det var i november 2004 som de svenska facken med Byggnads i spetsen valde att blockera det lettiska företaget Lavals dotterbolags ombyggnad av en skola i Vaxholm. Blockaden skedde sedan det lettiska byggföretaget sagt nej till att teckna kollektivavtal med Byggnads.

Frågan landade i januari 2007 i EU:s domstol, EG-domstolen. Generaladvokatens förslag är vägledande men inte bindande för domstolen kommande ställningstagande. Kärnfrågan har varit om fackets blockad skulle kunna vara ett hinder mot den fria rörligheten inom EU eller inte. Det anser alltså generaladvokaten nu i sitt förhandsbesked att den inte är. Han går därmed på samma linje som svensk fackföreningsrörelse.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) säger i en kommentar att regeringen kommer att avvakta EG-domstolens slutgiltiga dom i målet och vill inte kommentera generaladvokatens yttrande.

Uppenbart är dock att facket nu av allt att döma går vinnande ur den principiellt så viktiga Vaxholmsstriden. Svenska kollektivavtal ska gälla för jobb som utförs i Sverige. Inte några utländska, mindre förmånliga varianter som t ex det lettiska byggföretaget Laval försökte köra med.

Det skulle förvåna om inte också EG-domstolen senare i år går på samma linje som generaladvokaten nu gör i sin vägledande redogörelse om konflikten.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/