Svaga argument för sänkt bolagsskatt

Under de Socialdemokratiska regeringsåren 1994-2006 var bolagsskatten oförändrade 30 procent (tillkom vid den stora skattereformen 1990/91). Den borgerliga regeringen sänkte den dock år 2009 till 26,3 procent och det är även dagens nivå. Ända fram till mitten av 1990-talet låg OECD-genomsnittets bolagsskatt över den svenska nivån. I dag ligger genomsnittet för OECD 25,5 procent strax under den svenska nivån 26,3 procent. Det innebär att det inte finns några större problem eller dramatik med nuvarande nivå på den svenska bolagsskatten i relation till andra länder. Det är därför svårt att se hur en sänkning av bolagsskatten skulle öka svenska företags konkurrenskraft. Även om det nu uppenbarligen just nu finns en politisk övertygelse över blockgränsen om att en sänkt bolagsskatt skulle skapa fler jobb är det svårt att se. Till och med inom näringslivet har beskedet om en sänkt bolagsskatt fått ett skeptiskt mottagande. I Dagens nyheter rapporterades häromdagen även experter i näringslivet den här skatteförändringen som ett miljarddyrt alternativ med mycket begränsade effekter. Svenskt Näringslivs skatteexpert Johan Fall ser en risk för att stora delar av de pengar som sänkningen ger snarare riskerar att hamna i utlandet, när alla utländska bolag i Sverige tar hem sina beskattade vinster. Kritikerna menar även att reformen endast gynnar storföretagen. Enligt en analys som Företagarna har gjort påverkas 39 procent av småföretagen – startade sedan 2006 – inte alls av en sänkt bolagsskatt. Snitteffekten för småföretagen blir endast ett par hundralappar i månaden. Bara nålpengar med andra ord. Eftersom både Socialdemokraterna och Miljöpartiet – oklart varför - deklarerat att även de vill se en sänkt bolagsskatt är det uppenbart att bolagsskatten kommer att sänkas i vårt land. Till vilken nivå och till vilken miljardkostnad för statsbudgeten är dock fortfarande oklart. Men sakligt sett är argumenten bakom en sänkning av bolagsskatten synnerligen svaga. Det vore faktiskt bättre, även för företagen, om staten i stället satsade dessa resurser på utbildning, upprustad infrastruktur och att stärka hushållens köpkraft. Så varför regeringen med oppositionens stöd nu är på väg att avstå från stora miljardinkomster genom sänkt bolagsskatt är svårförståeligt, när dessa miljarder gör långt större nytta på andra sätt i massarbetslöshetens Sverige. Och detta med tanke på att även skatteintäkterna från inkomstskatten nu också rasar och kostnaderna samtidigt ökar när arbetslösheten stiger och just ingen konjunkturbedömare heller tror på finansminister Anders Borgs överoptimistiska spådomar om den ekonomiska utvecklingen de närmaste ett à två åren. Så gick det inte lite för fort här när även S-ledaren Stefan Löfven nyligen sagt sig kunna godta sänkningen av bolagsskatten? Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com