Haparanda - lär oss mer än enbart hur ett Ikea-varuhus kan bli verklighet
Observerat - om Haparanda
Onsdagen den 15 november skedde invigningen av Ikea-varuhuset i den svensk-finska gränsstaden Haparanda. Rena Clondyke-stämningen härskar nu i denna lilla gränsstad i norr. Krogar, lågprishotell, mackar, camping, 100 lägenheter och ny motorväg byggs nu i Haparanda. 1 000 nya jobb har skapats och arbetslösheten har minskat från 10 till 3,8 procent. Det blev de omedelbara effekterna av att Ikea kom till den lilla staden i norr och gjorde en lite småtråkig tornedalsort som Haparanda till centrum för två miljoner människor, finnar, samer, norrmän, ryssar och svenskar. Detta tack vara bl a en okonventionell entreprenör som smålänningen Ingvar Kamprad och ett kommunalråd, Sven-Erik Bucht (s), en kanske snart utdöende sort av trygg och pragmatisk politiker, beslutsför och med snus under läppen.
Det var han som på en småtrist konferens i mars 2004 med en kartbild och några siffror bevisade för Ikea-Kamprad att Haparanda inte alls är ocentralt. Tvärtom ligger den lilla gränsstaden i norr mitt i en region som i en cirkelradie från norska universitetsstaden Tromsö i nordväst, miljonstaden Murmansk på ryska Kolahalvön i nordöst och västerbottniska Skellefteå i söder sammantaget inrymmer två miljoner människor. Av dessa bor en halv miljon inom 15 mils radie, fem folkslag finnar, samer, norrmän, ryssar, svenskar, fyra nationer. Kan detta, frågar Bucht, intressera möbelhandlaren? Han tillägger att där uppe i norr är folk vant vid att åka långt för att ha lite kul.
För att dansa eller gå på ett möbelvaruhus som Ikea. Och nu, fr o m den 15 november 2006 finns det på plats i lilla Haparanda, ett stenkast från den mer än dubbelt så stora finska tvilling- och gränsstaden Torneå med sitt ädelsmältverk och finska mästarlag i bandy. Bevisar väl att ingenting är omöjligt - om det rätta sortens möten och okonventionella meningsutbyten kommer till stånd.
Mer än bara ett varuhus
Men utvecklingen i Haparanda och tvillingstaden Torneå handlar om mer än bara ett stort möbelvaruhus som nu har slagit upp sina portar.Också annat följer nu i dess spår - och gör att arbetslösheten där sjunker till rekordlåga nivåer. . Det sker i en miljö som också på andra sätt utgör ett spännande och i samhällsbyggande nydanande sätt. Haparanda och den finska tvillingen Torneå är redan sedan flera år tillbaka ett mycket bra exempel på ett spännande, gränslöst samarbete.
Fram till och med 1987 utgick all samhällsplanering i både svenska Haparanda och finska Torneå från snäva nationella perspektiv. Det som fanns på andra sidan kommun- och nationsgränsen existerade nästan alls inte den kommunalpolitiska beslutssfären. Svenska Haparanda byggde sina egna skolor, sporthallar och dagis, utan tanke på vad som skedde i grannkommunen Torneå. Tankar på samordning och gemensamma tag förekom inte alls. Då.
Men 1987 bestämde sig ett antal insiktsfulla kommunpolitiker i Haparanda och Torneå för att lyfta blicken över kommungränsen. De etablerade ett samarbete som i dag har givit en lång rad konkreta avtryck i vardagslivet. I dag har Haparanda och Torneå gemensam grundskola, gemensamt gymnasium och gemensam fortbildning av lärare. Man har även organiserat arbetsförmedling, brandkår (med en gemensam, dyr skylift), fjärrvärmenät, avloppsrening och ambulansverksamhet i gemensamma former. Haparanda och Torneå håller sig numera också med ett gemensamt turistkontor och en gemensam informationsansvarig. Det ordnas gemensamma kommunfullmäktige- och kommunstyrelsesammanträden.
Tillsammans bygger Haparanda och Torneå också ett nytt gemensamt stadscentrum med handel, bostäder, utbildning, samhällsservice, arbetsplatser, kultur och fritid. När Finland arrangerade bandy-VM för några år sedan var det självklart att lägga en del matcher på hemmaplanen för finska mästarna Torneå, som råkar vara Gränsvallen i svenska Haparanda.
Nu väntar bara Haparandaborna i dessa "Ikea-boomande" gränstrakter på av Rikstrafiken i Sverige (upphandlar samhällsekonomiskt angelägna men företagsekonomsikt olönsamma transporter) ska inse att den absolut närmaste flygplatsen faktiskt är finska Kemi-Tornio, när de ska resa till Stockholm. Eller att sjukvårdsplanerarna i ökat grad ska inse att den är närmare till den högkvalitativa sjukvården i 120 000 invånare stora finska Uleåborg/Oulu - 140 km från Haparanda än till universitetssjukhuset i Umeå. Men också det lär väl komma - tids nog.
För den som tror på praktiskt fungerande gränssamverkan och internationellt samarbete är det både lärorikt och inspirerande att studera det som sker i Haparanda-Torneå. Inte bra då för att kommunalrådet Bucht (s) och Ikea-Kamrad nu har slagit ihop sina huvuden och den 15 november kunde inviga ett nytt möbelvaruhus på gränsen mellan Sverige och Finland i Tornedalen.
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
Onsdagen den 15 november skedde invigningen av Ikea-varuhuset i den svensk-finska gränsstaden Haparanda. Rena Clondyke-stämningen härskar nu i denna lilla gränsstad i norr. Krogar, lågprishotell, mackar, camping, 100 lägenheter och ny motorväg byggs nu i Haparanda. 1 000 nya jobb har skapats och arbetslösheten har minskat från 10 till 3,8 procent. Det blev de omedelbara effekterna av att Ikea kom till den lilla staden i norr och gjorde en lite småtråkig tornedalsort som Haparanda till centrum för två miljoner människor, finnar, samer, norrmän, ryssar och svenskar. Detta tack vara bl a en okonventionell entreprenör som smålänningen Ingvar Kamprad och ett kommunalråd, Sven-Erik Bucht (s), en kanske snart utdöende sort av trygg och pragmatisk politiker, beslutsför och med snus under läppen.
Det var han som på en småtrist konferens i mars 2004 med en kartbild och några siffror bevisade för Ikea-Kamprad att Haparanda inte alls är ocentralt. Tvärtom ligger den lilla gränsstaden i norr mitt i en region som i en cirkelradie från norska universitetsstaden Tromsö i nordväst, miljonstaden Murmansk på ryska Kolahalvön i nordöst och västerbottniska Skellefteå i söder sammantaget inrymmer två miljoner människor. Av dessa bor en halv miljon inom 15 mils radie, fem folkslag finnar, samer, norrmän, ryssar, svenskar, fyra nationer. Kan detta, frågar Bucht, intressera möbelhandlaren? Han tillägger att där uppe i norr är folk vant vid att åka långt för att ha lite kul.
För att dansa eller gå på ett möbelvaruhus som Ikea. Och nu, fr o m den 15 november 2006 finns det på plats i lilla Haparanda, ett stenkast från den mer än dubbelt så stora finska tvilling- och gränsstaden Torneå med sitt ädelsmältverk och finska mästarlag i bandy. Bevisar väl att ingenting är omöjligt - om det rätta sortens möten och okonventionella meningsutbyten kommer till stånd.
Mer än bara ett varuhus
Men utvecklingen i Haparanda och tvillingstaden Torneå handlar om mer än bara ett stort möbelvaruhus som nu har slagit upp sina portar.Också annat följer nu i dess spår - och gör att arbetslösheten där sjunker till rekordlåga nivåer. . Det sker i en miljö som också på andra sätt utgör ett spännande och i samhällsbyggande nydanande sätt. Haparanda och den finska tvillingen Torneå är redan sedan flera år tillbaka ett mycket bra exempel på ett spännande, gränslöst samarbete.
Fram till och med 1987 utgick all samhällsplanering i både svenska Haparanda och finska Torneå från snäva nationella perspektiv. Det som fanns på andra sidan kommun- och nationsgränsen existerade nästan alls inte den kommunalpolitiska beslutssfären. Svenska Haparanda byggde sina egna skolor, sporthallar och dagis, utan tanke på vad som skedde i grannkommunen Torneå. Tankar på samordning och gemensamma tag förekom inte alls. Då.
Men 1987 bestämde sig ett antal insiktsfulla kommunpolitiker i Haparanda och Torneå för att lyfta blicken över kommungränsen. De etablerade ett samarbete som i dag har givit en lång rad konkreta avtryck i vardagslivet. I dag har Haparanda och Torneå gemensam grundskola, gemensamt gymnasium och gemensam fortbildning av lärare. Man har även organiserat arbetsförmedling, brandkår (med en gemensam, dyr skylift), fjärrvärmenät, avloppsrening och ambulansverksamhet i gemensamma former. Haparanda och Torneå håller sig numera också med ett gemensamt turistkontor och en gemensam informationsansvarig. Det ordnas gemensamma kommunfullmäktige- och kommunstyrelsesammanträden.
Tillsammans bygger Haparanda och Torneå också ett nytt gemensamt stadscentrum med handel, bostäder, utbildning, samhällsservice, arbetsplatser, kultur och fritid. När Finland arrangerade bandy-VM för några år sedan var det självklart att lägga en del matcher på hemmaplanen för finska mästarna Torneå, som råkar vara Gränsvallen i svenska Haparanda.
Nu väntar bara Haparandaborna i dessa "Ikea-boomande" gränstrakter på av Rikstrafiken i Sverige (upphandlar samhällsekonomiskt angelägna men företagsekonomsikt olönsamma transporter) ska inse att den absolut närmaste flygplatsen faktiskt är finska Kemi-Tornio, när de ska resa till Stockholm. Eller att sjukvårdsplanerarna i ökat grad ska inse att den är närmare till den högkvalitativa sjukvården i 120 000 invånare stora finska Uleåborg/Oulu - 140 km från Haparanda än till universitetssjukhuset i Umeå. Men också det lär väl komma - tids nog.
För den som tror på praktiskt fungerande gränssamverkan och internationellt samarbete är det både lärorikt och inspirerande att studera det som sker i Haparanda-Torneå. Inte bra då för att kommunalrådet Bucht (s) och Ikea-Kamrad nu har slagit ihop sina huvuden och den 15 november kunde inviga ett nytt möbelvaruhus på gränsen mellan Sverige och Finland i Tornedalen.
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 6:53 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home