Efter år av misslyckanden fortsatt förvirring kring EU:s arbetstidsdirektiv
Efter det senaste misslyckandet på EU:s ministerråd med arbetsmarknadsministrarna den 7 november 2006 med att revidera arbetstidsdirektivet råder stor ovisshet om hur frågan ska föras vidare. Nästa EU-ordförandeland Tyskland fr o m januari 2007 redan låtit meddela att man inte tänker ta något initiativ för att lösa problemen. Det betyder att de omstridda jour-reglerna fortsätter att gälla liksom rätten att stå utanför direktivet (s k opt-out-regeln). EU-kommissionen väntas fullfölja sitt hot om en massanmälan till EG-domstolen.
Finland är det femte ordförandelandet i rad inom EU som nu misslyckats med att lösa problemen med EU:s arbetstidsdirektiv. Vid det senaste ministerrådsmötet den 7 november motsatte sig fem länder med Frankrike och Italien i spetsen den framlagda kompromissen. Anledningen var att Storbritannien skulle tillåtas att även i fortsättningen ställa sig utanför direktivets huvudregel om maximalt 48 timmars arbetsvecka.
Detta undantag - opt-out - innebär en snedvridning av konkurrensen och ett brott mot direktivets syfte att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, ansåg man. Detta har tidigare även kommissionen, Europaparlamentet och Europafacket EFS/ETUC sagt i olika sammanhang.
När det finska ordförandeskapets kompromissförslag föll den 7 november innebar det också att de nuvarande kontroversiella reglerna om jourtider består. Enligt två utslag i EG-domstolen ska även inaktiv jourtid räknas som arbetstid. Detta anser flera länder orsaka stora kostnader inom sjukvården och brandväsendet.
Alltfler länder bryter därför öppet mot reglerna. Kommissionen har hotat med att anmäla dessa länder till EG-domstolen. Därmed så innebär det betyder att 23 av de 25 medlemsländerna hotas med rättsliga åtgärder. De många turerna har dock lett till att hela direktivet nu ifrågasätts. Tankar förs fram för att dela upp frågorna för att på så sätt kunna lösa enbart problemet med jourtider. Inom den största partigruppen i parlamentet, EPP, hörs röster som ifrågasätter om EU överhuvudtaget ska ha regler om arbetstider. Direktivet infördes 1993 som en arbetsmiljöåtgärd för att skydda arbetstagarna och för att skapa så rättvisa konkurrensvillkor som möjligt på den inre arbetsmarknaden.
Det bestämdes att det skulle ses över efter tio år. Det är alltså den översynen som man nu misslyckas med att göra inom EU. Följetongen EU:s arbetstidsdirektiv lär fortsätta - men mera oklart är dock hur och när.
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
Se vidare Europafackets faktablad om arbetstidsdirektivet: http://www.etuc.org/a/504
Finland är det femte ordförandelandet i rad inom EU som nu misslyckats med att lösa problemen med EU:s arbetstidsdirektiv. Vid det senaste ministerrådsmötet den 7 november motsatte sig fem länder med Frankrike och Italien i spetsen den framlagda kompromissen. Anledningen var att Storbritannien skulle tillåtas att även i fortsättningen ställa sig utanför direktivets huvudregel om maximalt 48 timmars arbetsvecka.
Detta undantag - opt-out - innebär en snedvridning av konkurrensen och ett brott mot direktivets syfte att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, ansåg man. Detta har tidigare även kommissionen, Europaparlamentet och Europafacket EFS/ETUC sagt i olika sammanhang.
När det finska ordförandeskapets kompromissförslag föll den 7 november innebar det också att de nuvarande kontroversiella reglerna om jourtider består. Enligt två utslag i EG-domstolen ska även inaktiv jourtid räknas som arbetstid. Detta anser flera länder orsaka stora kostnader inom sjukvården och brandväsendet.
Alltfler länder bryter därför öppet mot reglerna. Kommissionen har hotat med att anmäla dessa länder till EG-domstolen. Därmed så innebär det betyder att 23 av de 25 medlemsländerna hotas med rättsliga åtgärder. De många turerna har dock lett till att hela direktivet nu ifrågasätts. Tankar förs fram för att dela upp frågorna för att på så sätt kunna lösa enbart problemet med jourtider. Inom den största partigruppen i parlamentet, EPP, hörs röster som ifrågasätter om EU överhuvudtaget ska ha regler om arbetstider. Direktivet infördes 1993 som en arbetsmiljöåtgärd för att skydda arbetstagarna och för att skapa så rättvisa konkurrensvillkor som möjligt på den inre arbetsmarknaden.
Det bestämdes att det skulle ses över efter tio år. Det är alltså den översynen som man nu misslyckas med att göra inom EU. Följetongen EU:s arbetstidsdirektiv lär fortsätta - men mera oklart är dock hur och när.
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
Se vidare Europafackets faktablad om arbetstidsdirektivet: http://www.etuc.org/a/504
posted by rbjorkenwall at 2:53 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home