Svenska valet nu handlar om demokratin

Det är bara dagar kvar till valet. Till skillnad från många andra delar av världen har vi i Sverige som medborgare möjlighet att i fria val uttrycka hur vi vill att samhället ska fungera och vilket parti som bäst uppfyller våra önskemål. Demokratin fungerar. Dessutom kan vi i år i Sverige fira 100-årsdagen av det första steget till demokratins genombrott med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Att kunna utnyttja den rätten är en ovärderlig förmån. Efter en strid där högern (den tidens moderater) argumenterade mot en allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor såg de sig i december 1918 tvingade att gå med på en reform. Både män och kvinnor fick rätten att rösta i kommunalvalen. Men utvecklingen skulle snabbt ta ett steg till. I skuggan av de revolutionära rörelser som efter första världskriget drog fram i Europa tog riksdagen den 24 maj 1919 på initiativ från socialdemokrater och liberaler beslutet att rösträtten för både män och kvinnor skulle vidgas och gälla även vid riksdagsval. Sedan dess har den demokratiska modellen utvecklats och tjänat oss väl. Medan det första steget genom det så kallade ”ordentlighetsstrecket” där rätten att få rösta kopplades till krav som att man betalat kommunalskatt, gjort värnplikten, var ostraffad och inte i behov av socialbidrag lämnade många utanför togs efterhand nya steg. Steg där allt fler svenskar fick möjlighet att med sin röst vara med och påverka samhället. Det sista ”ordentlighetsstrecket” försvann 1945. Då blev även den som fick socialbidrag och den som gått i personlig konkurs upprättelse som fullvärdig medborgare med rätt att rösta i val. Samma år sänktes också rösträttsåldern från 23 till 21 år. Sänkningen till 18 år kom 1975. Dock finns det krafter som vill begränsa den och låta en liten elit och marknaden ta över politiken och styrningen av samhället. I en tidigare i år i SVT sänd serie reportage av Jan Scherman om demokrati och politik förklarade företrädare för den svenska bolagshögern att den svenska demokratin är för vid och att det politiska systemet borde utformas så att det blev en liten elit som tog hand om besluten. Den inställning de i reportagen visade till demokratin och rösträtten återfinns också i den så kallade Raelistiska rörelsen. Det är en sektliknande organisation som menar att bara den kan få rösta eller få politiska uppdrag som i en intelligenstest klarat sig bättre än hälften av befolkningen. De hot som riktas mot allmänna rösträtten, och därmed demokratin, kan inte avfärdas. Den strid som en gång gjorde alla i den vuxna befolkningen myndiga behöver åter försvaras. I den bra och fungerande demokratin intar rösträtten, det gemensamma beslutsfattandet och möjligheten för många att ta del i den politiska verksamheten en central plats. Med högt valdeltagande och med många politiska uppdrag fördelade på en stor andel av befolkningen ökar legitimiteten. Deltagardemokratin ger till skillnad från en elitstyrd servicedemokrati alla möjligheten att vara med och styra utvecklingen och förverkliga sina önskemål. Därmed är den allmänna och lika rösträtten en grundbult i demokratin. Trots de brister som demokratin kan visa upp och de besvikelser man kan känna som väljare är det ändå det som bäst kan ge medborgarna makt och frihet. Den amerikanske statsvetaren Robert Dahl har sagt att ett folk av politiskt jämställda som har resurser och institutioner som krävs att styra sig själva förblir ett uppfordrande riktmärke på spaning efter ett samhälle där människor kan leva i fred, respektera varandras lika egenvärde och tillsammans söka ett gott liv. Winston Churchill konstaterade att ”demokratin är den sämsta styresformen som har prövats, bortsett från alla andra som har prövats genom tiderna”. Han konstaterade också att ”demokratin är den enda statsform där fritt meningsutbyte inte slutar med begravning”. Så använd alltid din rösträtt när du har den! Robert Björkenwall med Jaan Ungerson (Publiceras i Arbetarbladet 3 sept (https://demokraatti.fi/debatt-svenska-valet-handlar-om-demokratin) m fl regionala tidningar)