Skolbolagsmarknaden skadar Sverige

Sverige är unikt. Inget annat land i den industrialiserade världen har en skattefinansierad skola där barn, elever och lärare förvandlats från elever till handelsvara åt privata skolföretag vars mål är att generera största möjliga vinst. Inget annat land tillåter att skattepengar avsedda för skola och undervisning hamnar i fickan på skolbolags aktieägare. Kraftigt fallande skolresultat (Pisa) har skett parallellt med att skolan blivit en marknad. Motsvarande har inte skett i Finland. Att sätta stopp för skattefinansierade vinster och kräva att varje på skolan satsad skattekrona också används till den borde för en socialdemokratisk regering vara en prioriterad skolreform. Förutom att den enligt alla opinionsmätningar skulle ha kraftigt stöd från en majoritet av landets väljare skulle det bidra till att vi i Sverige kunde få tillbaks en skola där förmedlingen av kunskaper och förberedelse av barn och ungdomar inför vuxenlivet är viktigare än börsintroduktion, aktieutdelning och svarta siffror i nästa bokslut. Medan det tidigare kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu i sin utredning om vinster i välfärden nu talar om möjligheten att begränsa vinstnivån i de privata välfärdsföretagen och det orimliga i att somliga privata skolföretag kunnat ta ut 30 till 50 procentiga vinster finns det ännu mer som talar för ett totalt förbud mot skolor drivna som aktiebolag. Lika självklart som det är för styrelsen i ett aktiebolag att följa aktiebolagslagen och se till att vidta allt som går för att öka vinsterna och utdelningen till aktieägarna lika självklart måste det vara för en skola att satsa alla resurser man har för att ge alla elever bästa möjliga utbildning. För en bolagsstyrelse i ett skattefinansierat skolföretag går vägen till ökad vinst via minskade kostnader (personallöner) och genom att locka till sig fler av just de elever som kräver minst stöd och insatser och därmed ger mest i vinst. Utredning efter utredning visar att lärartätheten i de privata skolorna är lägre än i de kommunala och att fler av lärarna är obehöriga. Och skolbibliotek, bra skolmat etc finns oftast inte heller. Att marknadsanpassning med upphandling och konkurrens mellan olika företag kan vara ett utmärkt sätt för såväl staten som kommuner och landsting att så länge man har kvar en beställarkompetens vid byggen och inköp av varor men behovsstyrda verksamheter som skolor och andra välfärdstjänster passar inte för det.Också fritänkande borgerliga personer som ekonomen Anne-Marie Pålsson i Lund anser att det är klart olämpligt att låta aktiebolag som enbart har vinsten som mål att driva friskolor. De har, enligt aktiebolagslagen, “som mål att enbart bereda ägaren vinst” och vill därför bara ha högpresterande och icke kostsamma problemelever i sina skolor. Och det går helt på tvärs med samhällets intresse att skolan ska finnas för alla på lika villkor. Ty skolan – precis som vården och omsorgen – ska vara behovsstyrd och är en del av ett samhälles sociala infrastruktur. Den är lika lite som polisen, försvaret och domstolarna en marknad.Ty de är en del av ett samhälles sociala infrastruktur och är lika lite som polisen, försvaret och domstolarna en marknad. Förutom de problem med utebliven utbildning som skolbolag som John Bauerkoncernen och andra vållat elever i samband med konkurser har betygsinflationen ökat i privatskolorna. I jakten på fler elever har ryktet om att vara en skola med elever som har höga betyg fungerat som lockmedel. Betygsinflation öka risken för att fel elever med bristfälliga förkunskaper kommer in på universitet och kvalificerade yrkesutbildningar.Överlåtelsen av myndighetsutövningen ”att sätta betyg” till vinstmaximerande skolföretag behöver brytas och skolan återföras till att vara en av behov styrd välfärdstjänst med uppgift att ge alla att på rättvisa villkor kunna få växa och utvecklas. I den verksamheten har vinster och aktiebolag ingen plats att fylla. Så bort med månglarna från skolan. Det förvånar inte heller att nu även OECD uppmanar Sverige att göra sig av med det fria skolvalet. Den enskilda elevens klassbakgrund påverkar numera skolresultaten mer i Sverige än i OECD-länderna i genomsnitt, och betydligt mer än exempelvis i USA. Robert Björkenwall och Jaan Ungerson (Publicerad i bl a Värmlands Folkblad 22/11-16,Gefle Dagblad 23/11,Östra Småland 30/11, Arbetarbladet 30/11, Dala-Demokraten 2/12, Sundsvalls tidning 2/12, Hälsinglands tidningar 13/12 m fl införanden)