Intressant om nytt försvarssamarbete mellan Sverige och Finland

Intressant nyhet i Finlandshuset i Stockholm 17 februari om att Sverige och Finland ska börja planera för att vid en krissituation eventuellt kunna bistå och föra krig tillsammans. Det är en förändring av historiska mått – inte sedan upptakten till andra världskriget har ett så nära militärt samarbete mellan de två länderna skisserats, som nu skedde i en färsk, gemensam försvarsrapport som offentliggjordes i Stockholm. Nyheten levererades av försvarsministrarna Peter Hultqvist från Sverige och Carl Haglund från Finland vid ett seminarium som arrangerades av Folk och Försvar och Finlandsinstitutet i Stockholm tisdagen den 17 februari 2015. I Finland hade den här nya försvarslinjen tidigare under tisdagen den 17 februari förankrats i riksdagens försvarsutskott och i Stockholm vid ett möte i utrikesnämnden. Samförståndet mellan länderna är ingen formell försvarsgaranti – men ger ändå en möjlighet att samverka om bägge länderna så vill. “Genom att planera för olika krisscenarier så skapar vi förberedelser för att använda dem i en given situation. Om vi sedan ska använda detta är ett beslut som får fattas på regeringsnivå i det läget och konfirmeras av riksdagen i respektive land”, förklarade Sverige försvarsminister Peter Hultqvist, s. Finlands försvarsminister Carl Haglund lyfter för sin del fram att genom det här samarbetet så bygger vi “alltmer upp en förmåga där vi vet hur den andre arbetar i olika typer av kriser, och den värsta av kriser är ett krig. Det är ett viktigt besked att vi genom gemensamma truppstrukturer bygger upp en förmåga” - och som i sin tur “höjer tröskeln” (Hultqvists konstaterande) för eventuella angripare. Men några fasta och tydliga besked om vad det här innebär i förhållande till ex.vis kommande försvarspolitiska beslut i Sverige regering och riksdag får vi vänta på tills den försvarspolitiska inriktningspropositionen kommer i slutet av april och även vad som i kommande vårbudget sägs om försvarsanslaget och dess troliga (oklart hur stor) uppräkning för närmast överblickbara närtid. För närvarande satsar Sverige 1,1 procent av landets BNP (= 45 miljarder kr) årligen på försvaret. Finlands satsar motsvarande 1,2 procent av landets BNP årligen på sitt försvar medan Norge och Danmark lägger motsvarande 1,4 procent av BNP på försvaret. Om Sverige skulle satsa lika mycket som Norge och Danmark på vårt försvar så skulle det motsvara en årlig försvarsbudget på cirka 50 miljarder kr, alltså runt 5 miljarder mer än nuvarande försvarsram. ---------------- Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com

Bandy som ett lyckat integrationsprojekt och verktyg att bygga ett starkare socialt kapital på en ord

Låt det bli sagt med en gång: bandy – rätt hanterat – kan vara en bra väg att integrera flyktingar och nysvenskar. Det var både tankeväckande och rörande att se biofilmen "Trevligt folk", en film som handlar om hur Somalia fick sitt första landslag. I bandy! I Borlänge! Och med “strulputten” och bandyikonen Pelle Fosshaug som engagerad förbundskapten och tränare för ett gäng somaliska killar som aldrig stått på skridskor och än mindre spelat bandy.Men vilken succé det projektet blev – båda somalierna själva och för hittills skeptiska borlängebor som långtifrån alltid applåderat att Borlänge fått 3 000 somalier att försöka integrera på bästa sätt. Från att nära nog aldrig mött somalier över “nationsgränserna” blev projektet att dra igång ett somaliskt bandylandslag i Borlänge på köpet vägen till nya och spontana kontakter mellan gamla och nyanlända borlängebor. Möten och nyväckt nyfikenhet på varandra som sannolikt aldrig annars kommit till stånd. I den mångkulturella staden – vare sig den heter Borlänge, Malmö eller Södertälje - kan just föreningslivet ha en viktig, integrerande roll att fylla. Via föreningarna kan människor ur olika subgrupper mötas och bygga förtroende, och den språkliga inlärningen kan stimuleras. Föreningar bör alltså aktivt bjuda in ”de andra” till den egna verksamheten för att på så vis försöka finna gemenskap, förtroende och språk. Precis som spin off-effekten visade sig bli när ett gäng somaliska grabbar fick stöd av kommunen och några goda entreprenörer och föreningsmänniskor att dra igång ett bandylag, som dessutom fick chansen att delta i ett bandy-VM i ryska Irkutsk och även där göra succé. Trots storstryk i de matcher de fick spela mot andra nationer, vilket Trevligt folk visar med stor humor. Det här är dessutom ett gott exempel på just vad den amerikanske statsvetaren Robert Putnam länge forskat i och hävdat, nämligen att ett aktivt föreningsliv är ett viktigt inslag i byggandet av socialt kapital och för en fungerande demokrati. Ett aktivt föreningsliv blir då en plattform för möten mellan människor, vilka sedan i sin tur bidrar till att bygga tillit och förtroende människor emellan. Och just förtroende (trust) är själva grundessensen för ett demokratiskt väl fungerande samhälle. I den mångkulturella staden – Borlänge, Södertälje, Malmö eller annan – kan därför just föreningslivet ha en viktig och integrationsbefrämjande roll att fylla. Via föreningarna kan människor ur olika subgrupper och olika nationella ursprung mötas och bygga förtroende, och på köpet stimuleras även den språkliga inlärningen i svenska. Föreningar som vill bidra till detta gör klokt i att aktivt bjuda in ”de andra” till den egna verksamheten för att på så sätt skapa nya och stimulerande miljöer för kamratskap/gemenskap, förtroende och språklig träning. Gå och se bandyfilmen “Trevligt folk”. Den lär oss – och andra kommuners beslutsfattare - mycket om hur integrationsprojekt att genomföras framgångsrikt och i former där föreningslivet och civilsamhället kan åstadkomma mycket – och parallellt med det som kan och borde göras inom barnomsorgen, skolan, SFI-undervisningen, arbetsplatsanknuten språk- och yrkesträning och annat liknande som det allmänna och politiken har att ta ansvar för. Och sköts det här rätt, så kan det mångkulturella samhället bli en tillgång och rikedom för Sverige på flera plan. Inte motsatsen som vissa ibland mer eller mindre oemotsagt tillåts påstå. Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com (Publicerad i Arbetarbladet 9/2, Dagbladet 10/2, LT i Jämtland 16/2 m fl)