Innehåller regeringens kommande valbudget de nödvändiga satsningarna?

Centerpartiets ledare, näringsminister Annie Lööf meddelade i sitt sommartal häromdagen i ett växthus på Djurgården i Stockholm att partiet inför höstens budgetförhandlingar hårt kommer att driva att företagens sjuklöneansvar ska minska. Nytt?, nä det har Socialdemokraterna redan tidigare i år föreslagit – och Centerpartiets riksdagsledamöter avvisat då det i en omröstning i riksdagen. Berodde det månne på att Centern då ansåg att skattesänkningar för redan välbeställda har varit viktigare att prioritera? Numera säger C-ledaren Lööf just ingenting om det hon strax före hon valdes till partiledare hösten 2001, nämligen målet att Centerpartiet ska bli ett 20-procentsparti. Sannolikt för att hon och partiet balanserar precis på eller strax under 4%-spärren i opinionsstöd och riskerar att halka ur eller möjligen med ytterst knapp marginal klara av att bli representerade i Sveriges riksdag efter valet 2014. Ett annat regeringsparti, Kristdemokraterna, befinner sig i ungefär samma prekära opinionsläge också de. Det partiet presenterade härom veckan målet att Sverige skall vara världens bästa land för barn och unga att växa upp i. Ambitiöst? Absolut. Men med tanke på att kunskapsresultaten i Sveriges långgående privatisering och marknadsutsättning av skolorna har fallit kraftigt samtidigt som också barnfattigdomen de senaste åren har vuxit – med KD i regeringen och med ansvariga statsråd för social- och bostadspolitiken – så har partiet onekligen rätt mycket att jobba med om det målet ska kunna förverkligas. En annan sak är sedan om partiet ens finns kvar i Sveriges riksdag efter nästa val hösten 2014. Möjligen så – men då med ytterst liten marginal. För övrigt kan noteras att framtidstron är svag vad gäller den inhemska konsumtionen. Svensk Handel visar i en färsk barometer att deras handlare har en klart sviktande framtidstro. Detta beroende på att de har för få kunder och att de kunder som handlar har för lite pengar i plånboken. Den inhemska efterfrågan är med andra ord för dålig just nu i Sverige. Något som den sittande regeringen under statsminister Fredrik Reinfeldts och finansminister Anders Borgs ledning rimligen borde beakta när de nu samlas för avgörande om vilka satsningar och prioriteringar som ska göras i regeringens höstbudget, den sista budget som i praktiken ännu kan påverka utvecklingen i ekonomin och sysselsättningen fram till valet i september 2014. Uppenbart är att det nu krävs ökade satsningar på köpkraftsförstärkningar för pensionärer, höjda barn- och studiebidrag, förbättrad arbetslöshetskassa och annat som kan stärka köpkraften och konsumtionen för de många låg- och medelinkomsttagarna. Detta framför ytterligare skattesänkningar för de högre inkomstskikten, något som bara i begränsad omfattning stimulerar den inhemska ekonomin. Därutöver krävs ökade satsningar på bostäder, miljöteknik, järnväg och vägar samt ett resurstillskott till kommunsektorn för att de ska kunna anställa fler inom vård, omsorg och annat liknande. Sommarens många elavbrott och problem med järnvägens kontaktledningar och ställverk visar att det finns stora behov av stärka och göra vårt elsystem mera robust mot åsknedslag och andra störningar. En helt annan sak är sedan om sådana nödvändiga och välmotiverade satsningar verkligen blir så i regeringens kommande valbudget. Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com