Tolgfors och vapenaffären med Saudiarabien
Radio-ekots avslöjande att ett hemligt svenskt företag i samförstånd med Försvarets forskningsintitut (FOI) planerar att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien är sensationellt. Uppgifterna slog ner som en bomb i nyhets-Sverige tisdagen den 6 mars. Lysande grävjournalistjobb där! Kan mycket väl sluta med att de vid nästa tillfälle inte bara nomineras till utan även får Stora journalistpriset för sitt avslöjande.
Att svenska staten – regeringen och några olika myndigheter, också kontrollorgan för sådan export - hjälper till och bygger upp en militär anläggning i en diktatur är något helt annat än några otvättade vapenbykar (Bofors haubitsar till Indien etc) och var knappast något som knappast stipulerades redan i 2005 års samarbetsavtal (MOU-avtalet) som slöts mellan försvarsdepartementet i Sverige och Saudiarabien.
Vad det nu uppenbarligen handlar om,är någonting som mycket väl kan komma att göra att andra länder ifrågasätter Sveriges militära alliansfrihet samtidigt som den här affären kan bidra till att befästa en diktaturs förtryck. Ty Saudiarabien är en diktatur som förtrampar demokratiska fri- och rättigheter när makten känner sitt envälde vara hotat.
Uppenbarligen fanns också medvetenheten om detta eftersom det i en nyckelmening i dokumentet står följande: ”projektet tänjer gränserna för vad som är möjligt för en svensk myndighet”.
Naturligtvis reser och ska det här resa berättigade frågor. Några sådana är tämligen givna: Vad visste försvarsminister Tolgfors (m) om allt detta? Är andra länder och makter inblandade? Är det möjligen ett svenskt tack-för-hjälpen i något internationellt ärende?
Är det hela en del i en kommersiell affär, där staten – regering och olika myndigheter; också kontrollorganen för denna känsliga export - nu gör en insats för att ett privat företag ska få en affär genomförd? Har Saudiarabien möjligen en hållhake på Sveriges regering?
Är militäralliansen Nato inblandad? Vilka har varit informerade, aktiva och/eller gett sina godkännanden? Och till vem och när lämnades informationen och gavs godkännandet för den här affären?
Dessa och andra frågor kräver givetvis svar. Redan timmarna efter att radio-ekots uppgifter blev offentliga blev försvarsminister Sten Tolgfors (m) anmäld till riksdagens konstitutionsutskott, KU. Högst rimligt. Sannolikt borde den anmälan också gälla utrikeshandelsministern Björling (m).
Nog luktar det skandal och hemlighetsmakeri lång väg kring den här affären. Skulle uppgifterna stämma, är det ingenting annat än en präktig skandal som borde/måste få konsekvenser på hög myndighets- och regeringsnivå.
Må sedan vara att Sverige – lika lite som andra i vår närmiljö – inte är någon isolerad ö, ingen moralistiskt högstående isolat omgiven av ondskefull och ogudaktig omvärld. Tvärtom är Sverige är, vare sig vi vill det eller inte, en del av en gränsöverskridande krigsmaterielproduktion och en många gånger smutsig internationell vapenhandel, inte sällan korrupt och ljusskygg. Inte för inte sägs att vapenhandel är “durty business”. Och riktigt helrena affärer finns ytterst sällan på detta område. (Notera f.ö att svensk vapenexport totalt sett inbringar 13,9 miljarder kr årligen så någon obetydlig verksamhet är det ingalunda – varken ekonomiskt och sysselsättningsmässigt.)
Men just därför att den är så grannlaga måste sådan verksamhet - där vårt land är inblandat – självfallet vara starkt lagreglerad och kontrollerad oväldigt. Kontrollorganet ISP får inte vara insyltade utan måste stå fria och både kunna och vilja sköta kontrollen och lagefterlevnaden med den oväld som vi har rätt att kräva.
Det säger sig självt att svenska myndigheter, med regeringens hemliga godkännande, inte ska bygga vapenfabriker i odemokratiska stater där regimen t o m halshugger oliktänkande och kritiker. Det är kort sagt icke acceptabelt med svenska vapenaffärer med sådana länder, och än mindre att bygga upp vapenfabriker med stöd av svensk militär teknologi. Det verkar t o m fp-ledaren och vice statsministern Jan Björklund tycka, av medieuttalanden att döma den 6 mars.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com
PS Att Tolgfors - "tomhylsan" - till slut nödgades avgå 30 mars kom inte som någon större överraskning. Frågan var bara när det till slut blev en nödvändighet. Nästa statsråd till rakning kan bli utrikeshandelsminister Eva Björling. Hon ligger också minst sagt skrynkligt till.