Reinfeldt i Almedalen - i fjol kaxig men i år desperat och kraftlös
Observerat:I fjol kaxig, nästan dryg men i år desperat och kraftlös – m-ledaren Reinfeldt i Almedalen
När Moderatledaren och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt häromdagen ställde sig på politikerscenen i Almedalen i Visby var tonen en annan än förra året då han var nöjd, på gränsen till dryg. Men nu var det en annan och mera desperat Fredrik Reinfeldts som inte längre känner sig ha greppet och därför gör desperata utfall mot Socialdemokraternas rätt nyvalda ledare Håkan Juholt. Ett beteende som avslöjar en rädd regeringschef. Att anklaga Socialdemokraterna för att ha ansvar för moderatregeringens misslyckanden och aktiva lutande mot främlingsfientliga SD är orimligt, fräckt och knappast hederligt.
Fakta är ju att i mer än 90 omröstningar av 100 stödjer SD regeringens politik. Ändå menar regeringschefen Fredrik Reinfeldt att det är Socialdemokraterna som sviker svenska folket och demokratin därför att SD vid några få omröstningar stött enskilda socialdemokratiska motioner och utskottsförslag i Sveriges Riksdag. Ändå hindrar det inte t ex landets största morgontidning, Dagens Nyheter, att ge fritt utrymme för Fredrik Reinfeldt att på Almedalsveckans första riktiga dag att på generöst utrymme göra denna fräckt oschyssta attack på oppositionsledaren. Svar på tal lär väl komma när Juholt lite senare i veckan äntrar samma talartribun i politikernas sommararena Almedalen.
Enligt Reinfeldt är allt Juholts fel. Alltså att regeringen numera har så skakigt läge i Sveriges riksdag. Inför kommande höstriksdag krävs – för att regeringen ska få igenom sin budget - att inte en majoritet av riksdagens ledamöter är emot bärande inslag i budgeten. Men med Reinfeldt och finansminister Borgs älsklingsbaby – det femte jobbskatteavdraget – är det så att en majoritet av riksdagsledamöterna i nuläget avvisar den. Och färska mätningar visar att även stora delar av löntagarkollektivet tycker att skattepengarna kan användas bättre än till nya skattesänkningar som ändå på sin höjd bara ger någon ynka hundralapp mer i plånboken för låg- och medelinkomsttagare men bra mycket mer för dem som tjänar bäst.
Socialdemokraterna gick också till val i fjol på budskapet att säga nej till fler skattesänkningar. Detta har man sedan motionerat, argumenterat och debatterat om före, under och efter valrörelsen. Och det hållar man fast vid nu, liksom även andra som tillhör riksdagens opposition.
Så när oppositionen nu rustar för att i höst fälla regeringens nya jobbskatteavdrag i budgeten så har Reinfeldt och hans regering inget skäl att gnälla över det. Tvärtom agerar den konsekvent – i linje med tidigare utfästelser. Sedan är det ju – i enlighet med det parlamentariska regelverket – en regeringschefs uppgift att få en majoritet för sina förslag och oppositionsledarens uppgift att fälla regeringens förslag. Men Reinfeldt för sin del vill försöka vända på steken och lägga över hela detta ansvar på socialdemokraterna och oppositionen. Uppenbarligen är statsministern desperat och ger ett klart intryck av att inte riktigt längre ha greppet. En dryg och kaxig statsminister i Almedalen valåret 2010 har nu snabbare än väntat nu i år i Almedalen närmast gett intrycket av att inte riktigt veta vad han vill och sakna kraften att regera. Och då väljer han att i stället skylla på oppositionen när han inte riktigt verkar fixa jobbet längre.
Här finns en klar skillnad mot tidigare minoritetsregeringar och regeringschefer. Tage Erlander, och före honom Per Albin Hansson, och efter Erlander Olof Palme, Ingvar Carlsson och Göran Persson regerade också ofta i minoritet men de lyckades ändå i olika uppgörelser med oppositionen baxa igenom sina förslag i riksdagen. Reinfeldt ger däremot ett intryck av att tappa greppet (och sugen?) och inte riktigt klara av att styra när han saknar en majoritet. Den majoritet som hans regering ännu hade före men inte efter 2010 års riksdagsval.
Kort sagt: statsminister Reinfeldt är inte längre i form, verkar grinig och initiativlös. Det enda – utöver en desperat kamp för överlevnaden av kommande jobbskatteavdrag – han har att komma med är en kriskommission och lite luftiga visioner om äldre som ska bli egna företagare vid 70 års ålder. Kanske för att kompensera för att regeringen redan sänkt skatterna med 130 tusen milj. kr och kommande, ökande vårdkrav inom sjukvård och äldreomsorg kräver att fler och fler jobbar tills de stupar när de resurser som borde gå till detta - och till upprustad, nu nedgången infrastruktur och skola – nu redan har konsumerats upp av redan genomförda och ytterligare planerade skattesänkningar.
Men kanske går det att förstå att statsminister Reinfeldt nu har ångest och gör vad han – desperat och inte så fräckt – kan för att påstå att det är oppositionsledaren Juholts fel att regeringen nu inte längre verkar kunna genomföra sin politik. Kanske har han också redan gett upp utsikterna att överleva kommande riksdagsval, förtida eller det som kommer hösten 2014? Men visst går det att förstå att m-ledaren Reinfeldt så mycket bättre gillar ett traditionellt svenskt regeringsparti som socialdemokraterna under 30 procent än en nytänd socialdemokrati som ser ut att nu åter kunna etablera sig ett antal procentenheter över 30.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;
http://rbjorkenwall.blogspot.com
När Moderatledaren och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt häromdagen ställde sig på politikerscenen i Almedalen i Visby var tonen en annan än förra året då han var nöjd, på gränsen till dryg. Men nu var det en annan och mera desperat Fredrik Reinfeldts som inte längre känner sig ha greppet och därför gör desperata utfall mot Socialdemokraternas rätt nyvalda ledare Håkan Juholt. Ett beteende som avslöjar en rädd regeringschef. Att anklaga Socialdemokraterna för att ha ansvar för moderatregeringens misslyckanden och aktiva lutande mot främlingsfientliga SD är orimligt, fräckt och knappast hederligt.
Fakta är ju att i mer än 90 omröstningar av 100 stödjer SD regeringens politik. Ändå menar regeringschefen Fredrik Reinfeldt att det är Socialdemokraterna som sviker svenska folket och demokratin därför att SD vid några få omröstningar stött enskilda socialdemokratiska motioner och utskottsförslag i Sveriges Riksdag. Ändå hindrar det inte t ex landets största morgontidning, Dagens Nyheter, att ge fritt utrymme för Fredrik Reinfeldt att på Almedalsveckans första riktiga dag att på generöst utrymme göra denna fräckt oschyssta attack på oppositionsledaren. Svar på tal lär väl komma när Juholt lite senare i veckan äntrar samma talartribun i politikernas sommararena Almedalen.
Enligt Reinfeldt är allt Juholts fel. Alltså att regeringen numera har så skakigt läge i Sveriges riksdag. Inför kommande höstriksdag krävs – för att regeringen ska få igenom sin budget - att inte en majoritet av riksdagens ledamöter är emot bärande inslag i budgeten. Men med Reinfeldt och finansminister Borgs älsklingsbaby – det femte jobbskatteavdraget – är det så att en majoritet av riksdagsledamöterna i nuläget avvisar den. Och färska mätningar visar att även stora delar av löntagarkollektivet tycker att skattepengarna kan användas bättre än till nya skattesänkningar som ändå på sin höjd bara ger någon ynka hundralapp mer i plånboken för låg- och medelinkomsttagare men bra mycket mer för dem som tjänar bäst.
Socialdemokraterna gick också till val i fjol på budskapet att säga nej till fler skattesänkningar. Detta har man sedan motionerat, argumenterat och debatterat om före, under och efter valrörelsen. Och det hållar man fast vid nu, liksom även andra som tillhör riksdagens opposition.
Så när oppositionen nu rustar för att i höst fälla regeringens nya jobbskatteavdrag i budgeten så har Reinfeldt och hans regering inget skäl att gnälla över det. Tvärtom agerar den konsekvent – i linje med tidigare utfästelser. Sedan är det ju – i enlighet med det parlamentariska regelverket – en regeringschefs uppgift att få en majoritet för sina förslag och oppositionsledarens uppgift att fälla regeringens förslag. Men Reinfeldt för sin del vill försöka vända på steken och lägga över hela detta ansvar på socialdemokraterna och oppositionen. Uppenbarligen är statsministern desperat och ger ett klart intryck av att inte riktigt längre ha greppet. En dryg och kaxig statsminister i Almedalen valåret 2010 har nu snabbare än väntat nu i år i Almedalen närmast gett intrycket av att inte riktigt veta vad han vill och sakna kraften att regera. Och då väljer han att i stället skylla på oppositionen när han inte riktigt verkar fixa jobbet längre.
Här finns en klar skillnad mot tidigare minoritetsregeringar och regeringschefer. Tage Erlander, och före honom Per Albin Hansson, och efter Erlander Olof Palme, Ingvar Carlsson och Göran Persson regerade också ofta i minoritet men de lyckades ändå i olika uppgörelser med oppositionen baxa igenom sina förslag i riksdagen. Reinfeldt ger däremot ett intryck av att tappa greppet (och sugen?) och inte riktigt klara av att styra när han saknar en majoritet. Den majoritet som hans regering ännu hade före men inte efter 2010 års riksdagsval.
Kort sagt: statsminister Reinfeldt är inte längre i form, verkar grinig och initiativlös. Det enda – utöver en desperat kamp för överlevnaden av kommande jobbskatteavdrag – han har att komma med är en kriskommission och lite luftiga visioner om äldre som ska bli egna företagare vid 70 års ålder. Kanske för att kompensera för att regeringen redan sänkt skatterna med 130 tusen milj. kr och kommande, ökande vårdkrav inom sjukvård och äldreomsorg kräver att fler och fler jobbar tills de stupar när de resurser som borde gå till detta - och till upprustad, nu nedgången infrastruktur och skola – nu redan har konsumerats upp av redan genomförda och ytterligare planerade skattesänkningar.
Men kanske går det att förstå att statsminister Reinfeldt nu har ångest och gör vad han – desperat och inte så fräckt – kan för att påstå att det är oppositionsledaren Juholts fel att regeringen nu inte längre verkar kunna genomföra sin politik. Kanske har han också redan gett upp utsikterna att överleva kommande riksdagsval, förtida eller det som kommer hösten 2014? Men visst går det att förstå att m-ledaren Reinfeldt så mycket bättre gillar ett traditionellt svenskt regeringsparti som socialdemokraterna under 30 procent än en nytänd socialdemokrati som ser ut att nu åter kunna etablera sig ett antal procentenheter över 30.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;
http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 3:09 AM
0 comments
