Ta lärdom av Transportstyrelsens haveri

Haveriet på Transportstyrelsen kan nog fungera som politisk ögonöppnare för många beslutsfattare. Det som där nu uppdagats visar att det som passar på ett på en marknad agerande företag med effektivisering för vinst som främsta drivkraft inte är lämpligt att bruka på välfärdstjänster och offentlig förvaltning. Regeringen har nu möjlighet att göra klart att den gemensamma sektorn med demokratiskt styrda och av kravet på rättsäkerhet burna verksamheter måste styras av andra principer än kortsiktig ekonomi- och effektivitetsjakt. Såväl säkerhetsläckan på Transportstyrelsen som skandalerna kring det rekorddyra bygget av det Nya Karolinska Sjukhuset i Stockholm är i grunden resultatet av det marknadstänkande som sedan början av 1990-talet fått fotfäste inom såväl statlig som kommunal verksamhet. I samma takt som det som tidigare sköttes inom verk och myndigheter lagts ut på entreprenader och dyra konsulter – allt i jakten på billigare lösningar - har skadat tilliten och kvalitén på verksamheterna. Med den från i första hand Storbritannien och av den brittiska högern sedan Margret Thatchers dagar utformade nya styrmodellen för offentlig förvaltning - kallad ”New Public Management”, NPM - har haft företagsvärlden som modell för hur allt från myndigheter till välfärdssektorn kärna av skola, vård och omsorg ska organiseras och ledas. Kodorden är privatisering och konkurrensutsättning. I till exempel de svenska moderaternas politiska program uttrycks det med orden att allt som kan bedrivas av någon annan än det offentliga ska också privatiseras. Förändringen drevs även på från föregångaren till Svenskt Näringsliv - Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) – och en rad till det kopplade lobbyorganisationer. All offentlig verksamhet som kunde läggas ut på entreprenörer skulle outsourcas och överlämnas till marknaden. Kostnaden för den gemensamma sektorn skulle bantas. Jakten på ”vinst” blev då det primära målet. Att det sedan i praktiken oftast blev dyrare och sämre var man tystare om. För många av de statliga myndigheterna har det blivit ett självändamål att kunna visa att de genom bruk av anbudsförfarande och entreprenörer kunde pressa priser och bedriva verksamhet billigare. Följderna av det har synts tydligt inom järnvägstrafiken. Transportstyrelsens agerande nu följer samma mönster. När Transportstyrelsen i april 2015 sålde ut hela sin IT-hantering till multinationella IBM sade vara m en bra och för myndigheten utmärkt affär. Det avgörande för outsourcingen var jakten på minskade kostnader. Omkring 150 på myndigheten anställda IT tekniker avskedades och billigare utländska på balkan etc fick ta över. Att miljardkontraktet saknade viktiga detaljer som krav på beprövad och säkerhetsklassad personal att hantera det delvis hemligstämplade och för rikets säkerhet grundläggande materialet fick passera i den jakten. Att det finns en lagstiftning som reglerar hur sekretessbelagda uppgifter får spridas och hanteras ”rundades” som oviktigt i förhållande till möjligheten att kunna visa fram en billigare och mer kostnadseffektiv IT-lösning. Och nu är haveriet med upphandlingen med rätta föremål för utredningar och debatt. Viktigast nu är att tillfredställande nu reda ut och så långt möjligt täppa igen säkerhetshålen efter haveriet på Transportstyrelsen. Därutöver behöver bredare lärdomar nu dras vad gäller utformningen och förvaltningen av våra gemensamma skattefinansierade statliga och kommunala verksamheter. Inte minst då att privatiseringar och marknadslösningar passar illa som modell för såväl drift som för finansiering investeringar. Samma marknadstänkandets logik som format NPM har också drivit på idén om ”Offentlig-Privat Samverkan” (OPS-lösningar) för större byggprojekt och investeringar i offentlig infrastruktur. I stället för att använda skattemedel eller göra offentliga upplåningar lämnas projekten över till dyrare upplånat privat kapital som för själva byggandet sedan får betalt för detta i ett för skattebetalarna ofta svindyrt avtal för att även sköta driften i kanske 40 år. Att de lösningarna blir svindyra vittar Nya Karolinska Sjukhuset om. Ett projekt som skulle kosta 14 miljarder men just i en sådan driftform färdigbetalt år 2040 har en rekordnota på 60 miljarder kr. Skattebetalarna står för fiolerna medan vinsten lågbeskattad och till hälften i skatteparadis går rakt i fickorna på privata kapitalägare. Så det finns goda skäl att ta lärdom av både Nya Karolinska, haveriet i Transportstyrelsen m fl och börja städa upp i olika regelverk och marknadstänkandet med dess dyra efterräkningar. Robert Björkenwall tillsammans med Jaan Ungerson Anm: Publicerad i bl a Göteborgs-Posten 26/7,Västerbottens-Kuriren,Västerbottens Folkblad och Östra Småland 26/7, Gotlands tidningar, Värmlands folkblad och Sundsvalls tidning 27/7,Norran 12/8 m fl. Om behovet av att inrätta en Cybermyndighet införd i bl a Gotlands tidningar 2/8, Västerbottens Kuriren 1/8, Nerikes allehanda 5/8,Östra Småland 1/8, Länstidningen i Jämtland 5/8, Sundsvalls tidning 6/8, Värmlands Folkblad 15/8, Borås tidning 17/8 m fl...se bl a länk: http://www.vk.se/2061331/skapa-en-cybermyndighet-for-svenska-register